Anna hittade sitt team i Granada
Delar av forskargruppen PROFITH vid Universidad de Granada.
Specialistläkaren Anna Carlén ville forska i en utländsk grupp. Hon hittade sina nya kollegor i spanska Granada. Utlandsåret blev verklighet genom ett bidrag för internationell postdoktor från karriärprogrammet Från student till docent.
Anna Carlén arbetar som läkare och forskare i Region Östergötland. Till vardags behandlar hon patienter på fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och forskar bland annat om hur fysisk aktivitet påverkar hjärtat hos idrottare. Anna funderade på när hon skulle ha möjlighet att åka på forskarutbyte utomlands ett år.
– Jag ville vidga mina vyer och lära känna en ny forskargrupp. Efter disputationen och innan docentsteget kändes det som rätt tajming. Då finns det dessutom särskilda medel att söka, säger Anna.
Eftersom hon talar spanska riktade hon sin sökning mot spansktalande länder och fick träff på Universidad de Granada i Spanien. Där finns en grupp som studerar effekten av fysisk aktivitet på personer i olika åldrar, med och utan sjukdom.
– Det visade sig att vi hade mycket gemensamt och de bjöd in mig att arbeta i gruppen, säger Anna.
Flyttade med hela familjen
Hon beviljades ett internationellt postdoktorbidrag för 2024 inom programmet Från student till docent för projektet ”Effects of high intensity interval training in patients with stable coronary artery disease – cognitive and cardiorespiratory perspectives”.
I början av 2024 flyttade Anna tillsammans med sin man och deras två barn till Granada. Det är en historisk stad bland höga berg i Andalusien.
– Det var mycket praktiskt att lösa i början, som att hitta hus och skola till barnen. Men det var det verkligen värt. Vi har fått uppleva att bo i ett annat land hela familjen. Barnen har lärt sig ett nytt språk, anpassat sig till en ny sorts skola och vi har lärt känna kollegor och grannar.
För Anna själv var det värdefullt att kunna satsa helhjärtat på forskningen under ett helt år.
– Jag har lärt mig nya saker av samarbetet i teamet. Det sociala livet är viktigt i den spanska kulturen och samtalen fick ta plats.
Kollegorna tränade också ihop och handledningen kunde ske under en joggingtur på berget.
Träffade hjärtpatienter
I projektet träffade Anna de spanska hjärtpatienterna som kom till forskningslaboratoriet för att träna. Forskarteamet undersökte deras värden, allt från hjärtfunktion och syreupptagningsförmåga till hjärnvolym och kognitiv förmåga, både före och efter träningsperioden.
– Hjärnan krymper med både ålder och sjukdom och forskargruppen vill se om den degenerativa effekten skulle kunna bromsas genom träning. Det finns en koppling mellan hjärta och hjärna som vi fortfarande behöver få mer kunskap om.
Nu är hon tillbaka på fysiologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Under postdok-året har hon samlat mycket material och flera vetenskapliga artiklar är på gång. På så sätt har hon bäddat lite för sitt nästa steg i programmet, det mot docent.
– Att motivera människor att skapa hälsosamma vanor är en drivkraft för mig, både som forskare och läkare, säger Anna.
På kongressen Promoting brain health through exercise across the lifespan i Granada, september 2024, deltog Anna Carlén som arrangör och med en poster om studien.
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.