Nytt instrument kan förutse allvarlig SLE-sjukdom
Rama Andraos presenterade studien på den Europeiska SLE-konferensen i Lissabon i mars.
Svullna leder och trötthet kan vara tecken på sjukdomen systemisk lupus erytematous (SLE). Men vilka patienter kommer att bli allvarligt sjuka? De kan hittas genom ett nytt instrument som mäter sjukdomsaktivitet med en online-kalkylator.
Rama Andraos är specialistläkare på reumatologiska kliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Hon både vårdar patienter med SLE och forskar om bättre behandlingar för patientgruppen. På den Europeiska SLE-konferensen i Lissabon presenterade hon sin studie.
– Om SLE inte behandlas kan sjukdomen ge skador på till exempel kognition och njurar hos vissa patienter. Vi vill hitta patienter som kommer få en allvarlig sjukdom och sätta in behandling tidigt, säger Rama Andraos.
I sin forskning har hon utvärderat en metod som kan värdera sjukdomsaktiviteten i kroppen vid SLE. Metoden används i delar av södra Europa och Rama Andraos testar om den kan fungera också för patienter i Östergötland. Hon har analyserat data från alla SLE-patienter sedan 2008 på reumatologiska kliniken; 350 patienter och drygt 3500 besök. Sjukdomsaktiviteten värderas bland annat i volymer av svullna leder med verktyget som är en online-kalkylator.Resultaten är lovande och visar att metoden fungerar för att förutse patienternas sjukdomsutveckling bättre.
– Den kan hjälpa oss anpassa behandlingar snabbare så att patienterna förhoppningsvis kan slippa få organskador, säger Rama Andraos.
Goda resultat i Östergötland
Studien visar också att SLE-patienterna i Östergötland har förhållandevis få organskador.
– Genom att vi har erfarna läkare i Östergötland har de kunnat sätta in behandling tidigt. Den nya metoden ökar säkerheten för läkare som är i början av sin yrkesbana och inte har sett så många SLE-patienter.
Text: Maria Carlqvist
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.