Risk för strokeskador mäts i mikrocirkulationen
Med laser Dopplertekniken läggs en tunn mätprob in i hjärnan - här på en docka - och flödet i de minsta kärlen mäts med laserljus.
Hjärnhinneblödning är en allvarlig form av stroke med hög risk för komplikationer. Neurokirurgen Fredrik Ginstmans avhandling visar att den kritiska mikrocirkulationen i hjärnan kan mätas för att förstå mer om skaderisken.
En hjärnhinneblödning (aneurysmal subaraknoidalblödning) är en ovanlig men allvarlig form av stroke där ett blodkärl i hjärnhinnorna brister. Drygt tio procent av dem som drabbas avlider redan innan de hinner till sjukhus. Efter den första behandlingen har genomförts i vården, där det blödande pulsåderbråcket (aneurysmet) stängs till, är hjärnan extra känslig. Nya skador kan uppkomma så ofta som hos 30 till 40 procent av patienterna trots att de får intensivvård.
– Vi vill hitta en bättre behandling så att patienterna slipper drabbas av dessa komplikationer. I nuläget kan det vara svårt att förutse om och när de efterföljande hjärnskadorna uppstår, men vi vet att bland annat mikrocirkulationen i hjärnans tunna blodkärl spelar in, säger Fredrik Ginstman, neurokirurg och intensivvårdsläkare vid NIVA, Region Östergötland.
Reagerar på blodproppar i tunna kärl
I ett tvärprofessionellt samarbete med forskare på institutionen för medicinsk teknik på Tekniska fakulteten vid Linköpings universitet har Fredrik Ginstman tagit fram en metod för att mäta hjärnans mikrocirkulation. Laser Dopplertekniken är en avancerad metod som har funnits länge men som här används på ett nytt sätt. Tekniken reagerar på när röda blodkroppar passerar i hjärnans tunnaste kärl och får laserljusets våglängd att ändras.
– Med den nya metoden kan vi mäta hur mikrocirkulationen fungerar och får signaler om blodflödet förändras eller inte. Det ger ett nytt och användbart perspektiv att vi kan mäta blodflödet över tid, vilket skulle kunna användas för att följa risken för nya skador medan patienten får neurokirurgisk intensivvård, säger Fredrik Ginstman.
Kopplas till andra processer i hjärnan
Mätningarna gav stabila resultat med en låg risk för störningar. Undersökningarna visade att hjärnans blodkärl varierade i storlek på ett periodiskt vis (vasomotion) och att vasomotionen varierade över tid och mellan hjärnhalvorna. Ett intressant fynd är att mikrocirkulationen delvis verkar sammanfalla med andra processer i hjärnan och kan kopplas till övervakningsmetoder som används vid neurointensivvård.
Avhandlingen visar också att nya biomarkörer skulle kunna vara till hjälp för att förstå och förutse komplikationer tidigt i sjukdomsförloppet efter en hjärnhinneblödning. I en biokemisk analys hittades bärarproteinet Transthyretin i 9 olika former och enzymet Glyceraldehyde-3-Phosphate Dehydrogenase (GAPDH) som båda varierade över tid efter hjärnhinneblödningen.
Resultaten ger hopp om att kunna utveckla bättre behandlingar för patienter som har drabbats av hjärnhinneblödning, men större studier behöver göras på området.
Avhandlingen: Cerebral Microcirculation and Biomarkers in Subarachnoid Haemorrhage: Laser Doppler flowmetry and proteomics in patients during neurocritical care vid Institutionen för biomedicinska och kliniska vetenskaper, Avdelningen för kirurgi, ortopedi och onkologi, Linköpings universitet.
Mer om avhandlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på Linköpings universitets webbplats.
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.