Vad påverkar valet av rekonstruktiv kirurgi?
Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) kräver ofta kirurgi någon gång i livet. Forskare i Linköping undersöker nu vilken typ av rekonstruktiv kirurgi patienterna blir mest nöjda med på lång sikt.
Projektet drivs inom ett av Region Östergötlands områden för Nationell högspecialiserad vård. IBD blir allt vanligare i befolkningen. En av 40 svenskar beräknas utveckla en sådan sjukdom under sin livstid, visar det svenska kvalitetsregistret Swibreg. Till de vanligaste formerna hör Crohns sjukdom och ulcerös kolit. En patient med inflammatorisk tarmsjukdom kan behöva opereras med metoden kolektomi, där tjocktarmen opereras bort.
– Att ta bort tjocktarmen som är sjuk är en livräddande operation. Nästa steg är en livskvalitets- och livsstilsoperation som är nog så viktig, särskilt om man är ung och kanske drar sig för att leta partner och skaffa barn på grund av sjukdomen, säger Pär Myrelid, överläkare och forskare vid kirurgiska kliniken US och LiU.
Tre alternativ
Vanligtvis får patienten välja mellan tre alternativ; att behålla sin stomi eller att genomgå kirurgi med någon av metoderna bäckenreservoar, ileorektal anastomos eller Kocks operation. Ileorektal anastomos innebär att tjocktarmen opereras bort och tunntarmens slut kopplas direkt till ändtarmen. Bäckenreservoar är den mest vanligt förekommande metoden internationellt. Här tar man bort även ändtarmen och konstruerar en reservoar av tunntarmen som sedan kopplas ihop med analkanalen. Vid den mindre vanliga Kocks operation görs en reservoar av tunntarmen på liknande sätt, men man gör en ventil av tarmen så att den blir kontinent och töms med hjälp av en kateter.
Forskningsprojektet visar att valet verkar vara är mycket individuellt.
– Det viktigaste för patienterna är att kunna leva ett så “normalt” liv som möjligt – men vad som upplevs som normalt skiljer sig mycket mellan olika personer. Vissa uppskattar den frihet från toalettstress som en stomi kan ge, medan andra upplever stomipåsen som begränsande och vill undvika den till varje pris, säger Pär Myrelid.
Patienterna betonade vikten av tydlig och enhetlig information från vården och av att få vara delaktiga i besluten. Otydlig eller varierande information från olika vårdgivare kunde skapa förvirring.
Forskargruppen genomför nu en större studie där patienter från Sverige och Storbritannien får samma information om operationsalternativen innan de väljer behandling. Studien ska bland annat undersöka hur nöjda patienterna är med sitt val, livskvalitet, sexuell funktion, tarmfunktion, och komplikationer.
– Preliminära resultat tyder på att fler patienter vill genomgå rekonstruktiv kirurgi än vad vården hittills erbjudit, säger Anton Risto, forskare och överläkare vid kolorektalkirurgin på Universitetssjukhuset i Linköping.
NHV-uppdrag sedan 2025
Region Östergötland har sedan den 1 april 2026 tillstånd att bedriva nationell högspecialiserad vård inom rekonstruktiv kirurgi vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) vid Universitetssjukhuset i Linköping. US bedriver sedan flera decennier avancerad specialistvård på området. Teamet på IBD-mottagningen består av kirurger, gastroenterologer, läkare och sjuksköterskor som är specialister på mage och tarm, en stomisjuksköterskor och dietister.
Rekonstruktiv kirurgi på US.
Text: Maria Carlqvist
Foto: Rosa Pizarro
E-post: kommunikation@regionostergotland.se
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.