Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Patientens vitalparametrar mäts som en del av bedömningen på akuten.
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.
På akutmottagningen genomgår alla patienter en första bedömning, så kallad triage, där vitalparametrar som andningsfrekvens, puls, blodtryck och temperatur mäts. Tillsammans med sökorsaken avgör den bedömningen av hur snabbt patienten behöver undersökas. Clinical Frailty Scale (CFS) är ett av de mest använda bedömnigsverkygen för skörhet. Det graderar skörhet på en niogradig skala, från mycket vital till mycket svårt skör och visar en god träffsäkerhet för att förutsäga allvarliga hälsoutfall.
– Trots detta har skörhetsskattning inte en självklar plats i akutsjukvården. Ett problem med den nuvarande riskbedömningen är att äldre personers kroppar kan reagera annorlunda på sjukdom, vilket gör att vitalparametrarna inte alltid blir lika avvikande som hos yngre, säger Samia Munir Ehrlington, specialistläkare vid akutkliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Möjlighet till individanpassad vård
I sin avhandling undersöker hon hur användbart CFS är i det dagliga arbetet på en akutmottagning. Resultaten visar att bedömning av skörhet med hjälp av CFS på akuten inte bara är ett sätt att bättre förutsäga risk för allvarliga händelser, utan också kan vara ett praktiskt verktyg för att förbättra logistiken inom vården.
– För patienten kan det innebära större möjligheter till individanpassad vård och tidigare samtal om vårdens inriktning. För akutmottagningen och sjukhuset kan det innebära bättre prioriteringar, effektivare resursanvändning och ett mer strukturerat omhändertagande av de mest utsatta patienterna, säger Samia Munir Ehrlington.
Minskad väntetid
Resultaten visar att skörhetsbedömning med CFS i sig inte är svår, men att en stressig arbetsmiljö och ett oklart syfte med skattningen påverkar om och hur instrumentet används. En studie på 542 akutbesök visade att väntetiden, både till läkare och på akuten, minskade signifikant efter start av den kliniska rutinen. Väntetiden till läkare minskade från 44 minuter till 31 minuter och vistelsetid på akuten minskade från 352 till 319 minuter. Inläggningsfrekvensen var i stort oförändrad på 59 procent respektive 60 procent. Slutsatsen var att väntetider kan kortas för sköra patienter utan att det sker på bekostnad av andra grupper – trots oförändrade resurser.
Avhandlingen
Avhandlingen “Why use the Clinical Frailty Scale in the Emergency Department?: How assessing frailty with purpose could improve emergency care” lades fram av Samia Munir Ehrlington vid Linköpings universitet den 7 maj 2026. Mer information Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på Linköpings universitets webbplats.
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Behandlingseffekt hos patienter med förträngning i halsryggen
I sin avhandling har fysioterapeuten Jard Svensson undersökt hur fysioterapeutiska och kirurgiska behandlingar påverkar patienter med förträngningar i halsryggen som samtidigt upplever huvudvärk eller yrsel.