Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
Spontan kranskärlsdissektion (SCAD) är en ovanlig orsak till akut hjärtinfarkt som främst drabbar kvinnor utan de klassiska riskfaktorerna.
– Sjukdomen har länge har varit underdiagnostiserad för att kunskapen har varit låg i vården. Under det senaste decenniet har diagnostiken förbättrats. Diagnosen har blivit alltmer känd som en av de vanligaste orsakerna till hjärtinfarkt hos unga och medelålders kvinnor, säger Christos Pagonis, överläkare vid kardiologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping.
Hans avhandling visar för första gången i Sverige resultaten från de två första åren med en ny SCAD-variabel i registret SWEDEHEART. Den beskriver också hur icke-invasiv diagnostik av SCAD används i Sverige och hur diagnostiken av SCAD har utvecklats under de senaste tio åren. Avhandlingen bygger bland annat på data från en långtidsuppföljning mellan åren 2015 och 2023 från tre svenska sjukhus. Resultaten visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut SCAD. Metoden innebär att en tunn kateter förs in via ett blodkärl i handleden eller ljumsken upp till hjärtat, varpå kontrastvätska sprutas in och röntgenbilder kan tas av hjärtats kranskärl.
Skillnad från vanlig hjärtinfarkt
Till skillnad från andra vanligare former av hjärtinfarkt, orsakas inte SCAD av åderförfettning, inflammation eller av yttre våld eller skada. Tillståndet beror på att ett av cellagren som bildar kranskärlsväggen skiljs av, vilket ger upphov till en blödning och blodansamling mellan de avskilda cellagren. Den plötsliga blödningen leder till att kärlet förträngs och kommer att påverka flödet till den berörda hjärtmuskeln.
– Detta kan orsaka en akut hjärtinfarkt med dess vanliga konsekvenser såsom rytmrubbningar, hjärtsvikt och plötsligt död. Fysisk och psykisk stress verkar vara viktig utlösande faktor och kan kopplas till nästan hälften av alla SCAD-fallen, säger Christos Pagonis.
Även om orsakerna till SCAD inte är helt klarlagda syns en viss koppling till andra kärlmissbildningar, till exempel fibro-muskulär dysplasi som är en förvärvad åkomma med genetisk predisposition som förändrar kärlväggens utseende och storlek.
Mer om avhandlingen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. på LiU:s webbplats.
Till höger syns en angiografisk avbildning av den nedre nedåtstigande grenen i vänstra kranskärlet med en spontan kranskärlsdissektion (SCAD) i mellersta delen (pilen). Till vänster ses samma kärl avbildat med datortomografi några dagar senare.
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.
Behandlingseffekt hos patienter med förträngning i halsryggen
I sin avhandling har fysioterapeuten Jard Svensson undersökt hur fysioterapeutiska och kirurgiska behandlingar påverkar patienter med förträngningar i halsryggen som samtidigt upplever huvudvärk eller yrsel.