Sammanhållningspolitiken diskuterades på rådsmöte

Rådet diskuterade sammanhållningspolitiken under ett möte i Luxemburg. Kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och EU:s strategiska agenda diskuterades medan slutsatser från den nionde sammanhållningsrapporten beslutades.

Sammanhållningspolitiken utgör ungefär en tredjedel av EU:s budget och syftar till att minska regionala skillnader och öka sammanhållningen mellan EU:s regioner. Under Allmänna rådets möte den 18 juni diskuterades EU:s sammanhållningspolitik och kopplingen till den strategiska agendan för åren 2024-2029. Den strategiska agendan kommer att antas av medlemsländernas stats- och regeringschefer under toppmötet den 27-28 juni och sätter unionens prioriteringar under den kommande mandatperioden. Ministrarna från EU:s medlemsländer diskuterade också den nionde sammanhållningsrapporten, som EU-kontoret tidigare skrivit om, och antog slutsatser för rapporten.

EU:s strategiska agenda 2024-2029

Den tidigare Italienska premiärministern Enrico Letta presenterade tidigare i år en rapport om EU:s inre marknad, vars viktigaste punkter finns sammanfattat i en artikel från EU-kontoret. I rapporten lyfter Letta hur sammanhållningspolitiken har stärkt den inre marknaden och säkerställt att alla regioner kan gynnas av den inre marknadens fördelar. Sammanhållningspolitiken har genom åren bidragit till att EU uppnått sina strategiska mål och under mötet diskuterade ministrarna hur sammanhållningspolitiken framöver kan bidra mer effektivt till att uppnå dessa mål.

Bland annat lyftes vikten av att investera i strukturella åtgärder för att stötta konkurrenskraften och jobbskapande samt att bistå regioner när det kommer till demografiska förändringar och den gröna och digitala omställningen. En annan fråga som lyftes var stöd till gränsregioner i östra Europa med anledning av det förändrade säkerhetsläget och kopplingen mellan sammanhållningspolitik och utvidgning av unionen.

Sammanhållningspolitiken lyftes under mötet fram som ett sätt att bidra till EU:s strategiska mål. Under mötet tryckte ministrarna på att regionernas deltagande i uppfyllandet av dessa mål säkerställer att sammanhållningspolitikens mål om minskade regionala skillnader uppnås. Trots att det finns vissa röster för att framtidens sammanhållningspolitik inte ska täcka alla regioner framhåller rådet vikten av att samtliga regioner, även de välutvecklade, även fortsättningsvis kan vara aktivt deltagande i processen. Region Östergötland anser att det är viktigt att samtliga regioner även fortsättningsvis omfattas av sammanhållningspolitiken för att kunna åstadkomma en territoriell sammanhållning inom EU.

Slutsatser om den nionde sammanhållningsrapporten

EU-kommissionen tar vart tredje år fram en rapport som bedömer den sociala, territoriella och ekonomiska sammanhållningen mellan regioner inom unionen. Rådet lyfter i sina slutsatser kopplade till rapporten behovet av att hantera olika strukturella och framväxande utnämningar. Dessa utmaningar listas som den gröna och digitala omställningen, klimatförändringar, migration, konkurrenskraft och strategisk autonomi samt geopolitisk instabilitet vid EU:s yttre gräns. Även demografiska förändringar och socioekonomiska skillnader lyftes särskilt fram. Rådet vill därför att EU-kommissionen bedömer lämpliga sätt att stötta regioner efter 2027, när EU:s nästa långtidsbudget börjar gälla, med att hantera dessa utmaningar.

Avslutningsvis trycker Rådet på flera principer som bör behållas i sammanhållningspolitiken från 2027. Bland annat delad förvaltning, flernivåstyrning, ett platsbaserat tillvägagångssätt och partnerskapsprincipen. Region Östergötlands position är att det regionala inflytandet avseende implementeringen av sammanhållningspolitikens fonder och program måste garanteras i enlighet med artikel 8 i förordningen om de gemensamma bestämmelserna gällande flernivåstyret och partnerskapsprincipen. Utöver detta vill Rådet att implementeringen av sammanhållningspolitik förenklas och att fokus ligger på god förvaltning och kapacitetsbyggande.