EU-kommissionen presenterar de landsspecifika rekommendationerna

För att stärka den ekonomiska och socialpolitiska samordningen har EU-kommissionen tagit fram landsspecifika rekommendationer. Varje medlemsland förväntas genomföra åtgärder baserat på dessa rekommendationer.

Varje år sker något som kallas den Europeiska planeringsterminen och som syftar till ökad samordning och övervakning av den ekonomiska och sociala politiken bland unionens medlemsländer. Den Europeiska planeringsterminen består av flera steg där EU-kommissionen under våren lägger fram det så kallade vårpaketet. I vårpaketet finns bland annat landsrapporter där medlemsländernas ekonomiska och sociala situation bedöms, samt landsspecifika rekommendationer där EU-kommissionen tagit fram ett antal rekommendationer för varje enskilt medlemslands ekonomiska och sociala politik. En landsspecifik rekommendation är inte bindande för medlemsländerna, och kan gå utanför EU:s befogenheter, men anses viktiga för att stärka samordningen bland EU:s medlemsländer. Den 19 juni presenterade EU-kommissionen vårpaketet för 2024.

Konkurrenskraft har fått ett extra fokus i årets planeringstermin, något som också återspeglas i prioriteringarna för det ungerska ordförandeskapet och den allmänna politiska debatten bland annat inför EU-valet. Generellt vill EU-kommissionen se en stärkt konkurrenskraft genom satsningar för att stärka skolresultat, öka kompetensen på arbetsmarknaden, främja forskning och innovation, tillgängliggöra finansiering och snabba på den gröna och digitala omställningen. Detta återspeglas i Sveriges landsspecifika rekommendationer där EU-kommissionen bland annat vill att Sverige ska satsa på skolungdomar med sämre socioekonomisk bakgrund genom att minska lärarbristen, säkerställa jämlik tillgång till skolsystemet och stötta övergången från grundskola till gymnasiet. EU-kommissionen vill även att Sverige ökar kompetensen på arbetsmarknaden, även här med fokus på socioekonomiskt utsatta grupper och för de med utländsk bakgrund genom riktade åtgärder. På bostadsmarknaden vill EU-kommissionen se minskningar av riskerna kopplat till den höga belåningen och för att minska bostadsbristen ska investeringar i bygget av hyreslägenheter stimuleras. EU-kommissionen vill även se reformer av hyresmarknaden.

Inom den gröna omställningen ska Sverige fokusera på att minska utsläppen från vägtransporter samt påskynda och underlätta tillståndsprocesser för förnybar energi, med ett särskilt fokus på vindkraft både på land och till havs. Sammanhållningspolitiken nämns också i rekommendationerna där EU-kommissionen förordar en snabbare implementering av dess program. Avslutningsvis vill EU-kommissionen även att Sverige ska överväga att ta del av de möjligheter som den europeiska plattformen för strategisk teknik (STEP) tillhandahåller för att stärka konkurrenskraften.

Vad händer nu?

De landsspecifika rekommendationerna ska nu diskuteras och godkännas i Rådet. Ett godkännanden kommer vanligtvis i juli. Därefter förväntas de landsspecifika rekommendationerna omsättas i konkreta åtgärder av medlemsländerna.