Den strategiska agendan har publicerats

Stats- och regeringscheferna stakar ut riktningen för unionen i den strategiska agendan. Nu vet vi deras prioriteringar för de nästkommande fem åren.

Medlemsländernas stats- och regeringschefer tar vart femte år fram ett antal prioriteringar för att visa den politiska riktning man vill styra EU åt under den kommande mandatperioden. Samlingen av prioriteringar kallas den strategiska agendan och uppmanar Europaparlamentet, Ministerrådet och EU-kommissionen att agera i enlighet med dess prioriteringar. Årets strategiska agenda innehåller tre pelare inom vilka prioriteringarna ryms:

Ett fritt och demokratiskt Europa
Ett starkt och säkert Europa
Ett välmående och konkurrenskraftigt Europa

Ett fritt och demokratiskt Europa

Den första pelaren är ett fritt och demokratiskt Europa och har både en intern och extern dimension. Internt vill stats- och regeringscheferna upprätthålla europeiska värderingar inom unionen. Dessa värden är respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatens principer och respekt för de mänskliga rättigheterna. Externt ska EU som union leva upp till dessa värderingar på global nivå. Bland annat genom att främja fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Medlemsländerna vill att EU ska stötta Förenta Nationerna (FN) och verka för att de globala målen för hållbara utveckling nås.

Ett starkt och säkert Europa

Området ett starkt och säkert Europa innehåller ett flertal prioriteringar. Först tar den strategiska agendan upp unionens fortsatt starka stöd till Ukraina. I den strategiska agendan vill stats-och regeringscheferna också att säkerhets och försvarspolitiken stärks genom bland annat bättre interoperabilitet mellan medlemsländernas försvarsmakter och en stärkt försvarsindustri genom gemensamma upphandlingar och en bättre integrerad marknad för försvarsmateriel. Detta ska göras som ett komplement till NATO. För att bygga ett säkert Europa tar den strategiska agendan också sikte på krisberedskap mot både naturkatastrofer och hälsohot samt vikten av att stärka kapaciteten inom cyberförsvar. Arbetet med att stärka EU:s krisberedskap mot hälsohot är redan påbörjat i och med lanseringen av den europeiska hälsounionen som EU-kontoret tidigare skrivit om.

Utvidgningen av unionen med nya medlemsländer motiveras som viktigt ur ett freds-, säkerhets-, stabilitets- och välståndsperspektiv. Anslutningen av nya medlemmar ska ske baserat på uppfyllanden av vissa kriterier. EU ska vara behjälpligt för att stötta länderna i anslutningsförfarandet och samtidigt behöver EU genomföra nödvändiga interna reformer för att klara utvidgningen. På migrationsområdet vill medlemsländerna att EU fortsätter arbeta med migranternas ursprungsländer och länder som passerar på väg till Europa för att minska orsakerna till migration och underlätta återvändande. EU ska också arbeta mot människosmuggling. I den gemensamma implementeringsplanen till den nya asyl- och migrationspakten tar även EU-kommissionen upp att de vill fortsätta arbeta med länder utanför EU för att motverka människosmuggling.

Ett välmående och konkurrenskraftigt Europa

Att stötta Europas konkurrenskraft är en prioritering som inte bara lyfts i den strategiska agendan. Det ungerska ordförandeskapet har konkurrenskraft som en av sina prioriteringar under det kommande halvåret och konkurrenskraft är också ämnet för en rapport från den tidigare italienska premiärministern Mario Draghi som väntas presenteras i juli. Att stärka den inre marknaden tas upp som en del i att förbättra den europeiska konkurrenskraften. På det temat innehåller den strategiska agendan förslag från den så kallade Lettarapporten om den inre marknaden, så som en fördjupad inre marknad inom telekommunikation och energi. I den strategiska agendan nämns också vikten av strategisk autonomi genom minskat beroende av externa leverantörer av viktig teknologi där satsningar på forskning och innovation är viktigt för att uppnå målen.

I EU:s klimatlag finns målet om klimatneutralitet till 2050 och i den strategiska agendan finns stöd för en grön omställning som ska vara rättvis och stärka konkurrenskraften i EU. Konkreta åtgärder som nämns i den strategiska agendan är skapandet av en energiunion, elektrifiering och utbyggnaden av elnäten. Medlemsländerna vill att omställningen ska skapa nya jobb i den gröna sektorn genom ökad europeisk produktion av nettonollteknologi. Här har EU:s lagstiftande institutioner redan antagit akten om nettonollindustri som ett steg i att främja denna vision.

Samtidigt som den gröna omställningen pågår också den digitala omställningen.. Här lyfter den strategiska agendan potentialen av data, där EU:s lagstiftande institutioner redan påbörjat lagstiftningsarbetet. Till exempel har man aviserat att flera gemensamma europeiska dataområden ska skapas inom olika sektorer. Hittills har hälsodataområdet (EHDS) presenterats.

För att gynna företagsklimatet i unionen vill medlemsländernas stats- och regeringschefer att den regulatoriska bördan minskar och att administrativa processer påskyndas, digitaliseras och förenklas. Avslutningsvis tittar den strategiska agendan på forskning och innovation där framväxande och möjliggörande teknologier, inkluderat teknologier med dubbla användningsområden, tas upp som fokusområden.