Mario Draghis rapport om framtiden för EU:s konkurrenskraft har presenterats

EU:s tillväxt är låg och konkurrenskraften står högt på agendan. Den eftertraktade rapporten om framtiden för EU:s konkurrenskraft lämnar omfattande förslag på hur EU:s konkurrenskraft kan stärkas.

I våras presenterades den första av två eftertraktade rapporter på EU-nivån skrivna av tidigare italienska premiärministrar. Enrico Lettas rapport om framtidens inre marknad, som EU-kontoret tidigare skrivit om, har visat sig vara inflytelserik över de ambitioner som presenterats inför den nya mandatperioden. Den andra rapporten, författad av Mario Draghi, berör EU:s konkurrenskraft och släpptes den 9 september. Konkurrenskraft är en stor fråga i unionen då EU:s tillväxttakt varit låg under lång tid. Draghi föreslår i den knappt 400 sidor långa rapporten ett antal åtgärder för att stärka EU:s konkurrenskraft.

Innovation

Rapporten innehåller tre större områden inom vilka Draghi anser att åtgärder behöver vidtas. Det första området är innovation där Europa ligger efter både USA och Kina. Framförallt har EU halkat efter inom avancerade teknologier, något en tidigare rapport om EU:s prestation inom forskning och innovation visat och som EU-kontoret skrivit om. Draghi förklarar att de största investerarna i forskning och innovation i Europa under se senaste 20 åren varit fordonstillverkare medan de i USA återfinns inom techbranschen. Ett stort problem Draghi identifierat är de inkonsekventa och restriktiva regelverk som finns på plats i Europa och som leder till att europeiska entreprenörer söker sig till den amerikanska marknaden istället. Här kan vi dra en parallell till Lettarapporten som föreslår en så kallad 28:e regim för att skapa enhetliga regler på den inre markanden och på så sätt underlätta för och främja investeringar.

Draghi lyfter också hur en stor del av EU:s forskning och innovation finansieras av medlemsländerna och att medlemsländerna inte koordinerar sin finansiering med de prioriteringar som finns på EU-nivå. I rapporten föreslår Draghi att forskning och innovation får en framskjuten roll i EU:s strategiska prioriteringar med fokus bland annat på storskalig forskning och excellens. Draghi kritiserar också EU:s finansieringsprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, vilken Draghi anser berör för många områden och är allt för komplex vilket försvårar tillgången till forskningsmedel. Han föreslår därför att nästa ramprogram (FP10) endast ska fokusera på vissa områden och att dess budget ska utökas till 200 miljarder euro.

Gemensam plan för grön omställning och konkurrenskraft

Det andra området Draghi tar upp är den gröna omställningen och vikten av att ha en tydlig plan för att minska koldioxidutsläppen. Energipriserna i Europa är flera gånger högre än i USA och på den europeiska marknaden tillåts gaspriserna styra energipriserna i för stor utsträckning. Fördelarna med den gröna energiomställningen måste nå slutkunden och synas i prisminskningar menar Draghi. Energiomställningen kan också leda till jobb och tillväxt bland EU:s industrier. Draghi lyfter ett varningens finger mot Kina som med hjälp av bland annat en hög innovationstakt, tillgång till viktiga råmaterial och statsstöd tar marknadsandelar inom ren teknik och eldrivna fordon. Tillgång till billig teknik för den gröna omställningen från Kina kan gynna minskningen av koldioxidutsläpp men skada EU:s konkurrenskraft. Här är det enligt Draghi viktigt att EU har en tydlig plan som säkerställer att den gröna omställningen gynnar EU:s konkurrenskraft.

Några av de förslag Draghi lägger fram är att rena teknologier (clean tech) ska vara ett strategiskt prioriterat område i nästa ramprogram för forskning och innovation (FP10) och att mer privat och offentlig finansiering för ren teknik behövs. Han menar även att tillståndsprocesser behöver förenklas och att den administrativa bördan behöver minska för förnybar elproduktion, flexibel infrastruktur och för utbyggnad av elnäten, att investeringar i elnäten ska öka, att utbyggnaden av ny kärnkraft behöver snabbas på samt att koldioxidinfångning, användning och lagring ska främjas. För att få ner elpriserna vill Draghi att ersättningen från förnybara energikällor och kärnkraft kopplas loss från fossila energikällor.

Öka säkerheten och minska beroenden

Den sista av Draghis tre huvudområden handlar om att öka säkerheten och minska beroenden. Draghi menar att en osäker geopolitisk situation kan leda till problem med globala leveranskedjor och att Europa är extra utsatt. När det kommer till kritiska råmaterial är Kina den stora leverantören och 75-90 procent av produktionskapaciteten för datorchips finns i Asien. För att minska Europas utsatthet vill Draghi se en europeisk ekonomisk utrikespolitik. EU behöver sluta fördelaktiga handelsavtal och fokusera investeringar i länder med mycket naturresurser. Lagerhållning behöver byggas upp inom vissa viktiga områden och industriella partnerskap behöver inrättas för att säkerställa leveranskedjor. På försvarssidan lyfter Draghi hur EU gemensamt har världens näst högsta försvarsutgifter men att det inte reflekteras i styrkan i den europeiska försvarsindustrin. Det saknas standardisering och försvarsindustrin är för fragmenterad vilket hindrar storskalig produktion. Här vill Draghi bland annat se fler gemensamma upphandlingar, EU-finansiering för att stärka den europeiska försvarsindustrin samt införa incitament för att köpa materiel från europeiska tillverkare.

Finansiering

Flera av de förslag Draghi presenterat kräver finansiering. För att öka de privata investeringarna vill Draghi se skapandet av en europeisk kapitalmarkandsunion. Inom banksektorn vill Draghi att regelverk ses över för att öka bankers investeringsförmåga. Ett mer kontroversiellt förslag är att EU gemensamt lånar upp medel för att satsa på att stärka EU:s konkurrenskraft, på samma sätt som genomfördes i kölvattnet av covid-19-pandemin för att återhämta ekonomin. Att gemensamt låna förväntas stöta på stort motstånd bland vissa av medlemsländerna, däribland Sverige.

Vad händer nu?

Rapporten kommer vara en del av underlaget i utformningen av en ny plan för hållbarhet och konkurrenskraft som EU-kommissionen tar fram. Även given för ren industri som kommer presenteras inom 100 dagar från det att den nya EU-kommissionen tillträder lär ta betydande inspiration från Draghis rapport.