Vägledning för direktiven om förnybar energi och energieffektivitet

EU-kommissionen har tagit fram vägledande dokument för implementeringen av direktivet om förnybar energi och direktivet om energieffektivitet. Båda direktiven ska införlivas i svensk lag under 2025.

Direktivet om förnybar energi antogs 2023 och är en revidering av ett tidigare direktiv från 2009. I direktivet anges målet att 42,5 procent av energikonsumtionen i EU ska komma från förnybara energikällor år 2030, år 2022 bestod EU:s energikonsumtion av 23 procent förnybart. Energi står för 75 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i EU och EU:s mål om att minska utsläppen med 55 procent till 2030 gör detta till ett viktigt område att satsa på för att få ner utsläppen enligt EU-kommissionen. Direktivet innehåller också åtgärder för att öka investeringarna i förnybar energi. Dessa åtgärder är bland annat förenklade tillståndsprocesser och främjandet av användningen av förnybara energikällor i uppvärmning och nedkylning, inom industrin och för transporter.

Det andra direktivet, om energieffektivitet, trädde också i kraft 2023 och sätter ett bindande mål där medlemsländerna måste minska sin energikonsumtion med 11,7 procent till 2030 jämfört med prognoser av den förväntade konsumtionen år 2030. Båda dessa direktiv ska införlivas i svensk lag med olika tidsfrister under 2025. Den 2 september 2024 antog EU-kommissionen fyra vägledande dokument för att hjälpa EU:s medlemsländer att införliva direktiven i nationell lag. Av de fyra vägledande dokumentet berör tre direktivet om förnybar energi och ett berör direktivet om energieffektivitet.

Det första av de tre vägledande dokumenten för direktivet om förnybar energi berör integration av energisystem. Vägledningen innehåller bland annat förtydliganden gällande kravet på operatörer av energisystem att tillhandahålla nära på realtidsinformation om andelen förnybar energi och om växthusgasutsläppen som orsakas till följd av elkonsumtionen till slutmottagaren. I dokumentet finns också vägledning om krav på tillverkare av batterier och elfordon samt förtydliganden gällande dubbelriktad laddning och integreringen av små decentraliserade energikällor på marknaden.

De övriga två vägledande dokumenten för direktivet om förnybar energi förtydligar målen för användningen av förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung i industrin och i transportsektorn samt ger stöd till de nya bestämmelserna gällande uppvärmning och nedkylning. Ungefär hälften av EU:s energianvändning går till uppvärmning och nedkylning.

När det kommer till direktivet om energieffektivitet riktar vägledningen in sig på uppvärmning och nedkylning med hjälp av fjärrvärme och fjärrkyla. Vägledningen tydliggör vilken metodik som ska användas för att identifiera så kallade effektiva fjärrvärme- och fjärrkylasystem. Operatörer som har ett fjärrvärme- och fjärrkylasystem med en produktion på över 5 MW måste inneha en plan för att omvandla sina system till effektiva fjärrvärme- och fjärrkylasystem. EU-kommissionen ger vägledning i framtagandet av planer för att uppnå effektiva system. EU:s medlemsländer har möjlighet att ge statsstöd till fjärrvärme- och fjärrkylasystem som uppfyller kriterierna för ett effektivt fjärrvärme- och fjärrkylasystem enligt direktivets definition. Det finns också förklaringar till hur överskottsenergi från energiintensiva industrier kan tas till vara.

Läs mer

EU-kommissionen antar vägledning för direktivet om förnybar energi och energieffektivt, EU-kommissionen (energy.ec.europa.eu). Länk till annan webbplats.