Sveriges ståndpunkter gällande framtidens sammanhållningspolitik

Under 2025 väntas EU-kommissionen presentera sitt förslag till nästa långtidsbudget. Sverige har nu uppdaterat sina ståndpunkter om utformningen av framtidens sammanhållningspolitik.

Sammanhållningspolitiken utgör en betydande del av EU:s budget och syftar till att stötta regioner runt om i EU för att minska skillnaderna mellan mer och mindre utvecklade regioner. Sammanhållningspolitikens existens är fastslagen i fördragen men dess utformning kan ändras, framförallt i samband med att EU:s långtidsbudget utformas och antas. Den nuvarande långtidsbudgeten sträcker sig till och med 2027 men redan under 2025 väntas EU-kommissionen presentera ett förslag på nästa sjuåriga långtidsbudget som börjar gälla 2028. Sverige har nu uppdaterat sina ståndpunkter inför diskussionerna om sammanhållningspolitikens utformning i nästa programperiod.

Övergripande vill Sverige se att sammanhållningspolitiken fokuserar på konkurrenskraft, innovation samt grön och digital omställning. Syftet är att på så sätt stärka tillväxten i EU samtidigt som regionala skillnader minskar. Utöver detta lyfter den svenska regeringen vikten av långsiktighet i sammanhållningspolitiken och att användningen av samanhållningspolitiken som ett krisinstrument riskerar att minska dess förmåga att hantera unionens långsiktiga strukturella utmaningar.

Sveriges inriktning består sammanfattat av följande punkter

• Tydligare koppling till nationella reformer samt att kopplingen till nationell nivå är viktig.
• En platsbaserad politik tillsammans med principerna om partnerskap, flernivåstyre och delad förvaltning är avgörande för att kunna anpassa insatser till nationella, regionala och lokala förhållanden.
• Den största delen av resurserna i sammanhållningspolitiken bör gå till de minst utvecklade regionerna. Sverige anser även att statusen för de glesbefolkade regionerna i anslutningsprotokollet är viktigt.
• Interreg bör fortsätta vara en den av sammanhållningspolitiken.
• Behåll kravet på nationell medfinansiering.
• Undersök möjligheten till ett mer prestationsbaserat genomförande av politiken.
• Öka kopplingen mellan sammanhållningspolitiken och medlemsländernas efterlevnad av rättsstatsprinciperna.
• Programstrukturen behöver förenklas och den administrativa bördan behöver minska.
• Sammanhållningspolitiken behöver stötta medlemsländernas administrativa kapacitet för genomförande.