Studie om transportinvesteringar i EU:s nästa långtidsbudget 2028- 2034

Europaparlamentet har tagit fram en ny rapport av hur EU:s transportinvesteringar kan ge största effekt i nästa långtidsbudget. Studien visar vilka satsningar som ger mest nytta och hur finansieringen kan samordnas bättre mellan olika EU-program.

Inför budgetperioden 2028–2034 menar Europaparlamentet att transportsektorn behöver utvecklas i en tid av ökade säkerhetskrav, klimatmål och begränsade offentliga resurser. Rapporten syftar till att fungera som underlag för Europaparlamentets arbete med transportfinansiering i nästa fleråriga budgetram (MFF). Enligt analysen är investeringar i transportinfrastruktur avgörande för att stärka sammanhållningen mellan regioner, minska utsläppen och öka Europas motståndskraft.

Erfarenheter från nuvarande budgetperiod visar att resultaten varierat mellan medlemsländerna. Där planering och kapacitet varit stark har investeringarna haft tydlig effekt, medan bristande förberedelser i andra fall lett till förseningar och att medel inte kunnat användas fullt ut.

Tre prioriterade områden för transportinvesteringar

Färdigställa viktiga transportlänkar

EU-nivån pekas ut som särskilt viktigt för att:

Bygga klart gränsöverskridande järnvägar
Stärka sjöfart och inre vattenvägar
Utveckla multimodala knutpunkter

Dessa projekt skapar nytta i flera länder och är ofta svåra att genomföra utan gemensam finansiering.

Utbyggnad av teknik och infrastruktur

Studien lyfter behovet av fortsatta investeringar i:

Laddinfrastruktur och alternativa bränslen
Digitala trafiksystem
Modernisering av järnvägens signalsystem

Satsningarna är centrala för att nå klimatmålen och effektivisera transportsystemet.

Infrastruktur med dubbla användningsområden

Vissa investeringar kam bidra till både civila och militära behov, exempelvis:

Effektivare vardagsresor och godstransporter
Ökad militär rörlighet och skydd av kritisk infrastruktur

Detta får ökad betydelse i ett förändrat säkerhetsläge.

Så finansernas investeringar

EU:s transportinvesteringar finansieras genom flera program som kompletterar varandra. Den centrala fonden är Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) som stödjer projekt i det europeiska transportnätet och föreslås få en ökad budget.

Sammanhållningsfonderna finansierar regional och lokal infrastruktur, särskilt i mindre utvecklade områden och därutöver bidrar även:

Konkurrenskraftsfonden med fokus på teknik och industri
Forskningsprogram som utvecklar nya transportlösningar
Lån och garantier via EU och Europeiska investeringsbanken

Tillsammans skapar dessa ett system där olika typer av projekt kan finansieras

Utmaningar i systemet

Analysen visar att samordningen mellan finansieringsverktygen behöver förbättras och att bristande koordinering kan leda till förseningar och ojämn fördelning av resurser. Andra utmaningar som lyfts är skillnader i kapacitet mellan medlemsländer, risk för minskat fokus på transportfrågor, ökad centralisering av beslut och en risk för att vissa regioner kan hamna efter.

Vad händer nu?

För att förbättra resultaten lyfter studien behovet av tydligare prioriteringar av projekt med hög samhällsekonomisk nytta, bättre samordning mellan olika EU-fonder och en starkare koppling mellan forskning och investeringar. Samtidigt pekar rapporten på att Europaparlamentets återkommande krav på en större budget för transportdelen av Fonden för ett sammanlänkat Europa (CEF-T) har stöd i analyser som visar god kostnadseffektivitet.

Rapporten framhåller att en ökad finansiering dock bör kombineras med tydligare krav och styrning och det gäller exempelvis skärpta kriterier för projekturval, en tydligare integration av infrastruktur med dubbla användningsområden (som kan användas både civilt och militärt), samt minimikrav för investeringar i urbana knutpunkter och kollektivtrafik. Sammantaget innebär detta att framtidens transportfinansiering inte bara handlar om resurser utan också om hur medlen används mer strategiskt och träffsäkert.