RF-SISU hjälper eleverna att hitta glädjen i rörelse

Det har gått drygt fyra år sedan Riksidrottsförbundet fick i uppdrag av regeringen att göra en satsning för mer rörelse i skolan, främst i förskoleklasserna och upp till årskurs 6. Målet är förbättrad folkhälsa, välbefinnande och inte minst bättre studieresultat.

– Det här är jätteviktigt, alldeles för många barn är allt för stillasittande. Enligt svensk statistik når bara 22 procent av tjejerna och 44 procent av killarna målet att röra sig minst 60 minuter om dagen, säger Ida Kregert Blomstrand, som är RF-SISU Östergötlands samordnare för Rörelsesatsningen i skolan.

Startar med kartläggning

I Östergötland finns sammanlagt 174 grundskolor. Startskottet för Rörelsesatsningen gick 2019 och i dag är 53 av länets skolor engagerade och ytterligare 22 är på väg in i projektet. RF-SISU:s uppgift är att hjälpa skolorna att hitta rörelseglädjen hos barnen genom olika aktiviteter och genom att skapa samarbeten med lokala föreningar som bjuds in för att presentera sin idrott.

– Vi brukar börja med att göra en kartläggning av hur det ser ut med rörelseaktiviteter på respektive skola, säger Ida Kregert Blomstrand. Det handlar bland annat om att reda på hur barnen tar sig till och från skolan, hur mycket de rör sig på rasterna och om lärarna lägger in rörelsepauser i undervisningen.

Ida håller utbildning för alla pedagoger och lärare som deltar i satsningen. Man diskuterar mycket kring vad rörelseglädje är och skapar en handlingsplan med tydliga mål.

– Tanken är ju att skolorna ska jobba långsiktigt med det här även när vi från RF-SISU inte är på plats, säger hon. Barn som rör på sig sover bättre, blir lugnare och presterar bättre studieresultat. Det tar ett tag för skolorna att se effekterna och uppleva skillnaderna, men när de väl gör det brukar de inte vilja sluta med aktiviteterna.

Mer rörelse på rasterna

Malin Gilje Halvarsson är idrottslärare och lärare i fritidshem på Bjälbotullskolan i Mjölby.
– Vi gick med 2019 och har precis nyligen skrivit på för ytterligare två år, säger hon.

I handlingsplanen som arbetades fram på Bjälbotullskolan står bland annat att lärare och pedagoger ska vara uppmärksamma på enskilda elever och grupper som inte är aktiva på rasterna och hjälpa dem igång.

– Personal från fritids är ute varje långrast och jag upplever att det har blivit mycket mer aktivitet sedan projektet startade. Vi fokuserar på sociala sammanhang och hittar lekar som passar eleverna, säger Malin.

Utöver det har skolgården setts över så att den är en plats som inspirerar till rörelse. Man har utbildat elever i årskurs fem till rastaktivitetsledare för de yngre barnen. Fritids ordnar en rörelseutmaning varje vecka. Golven i korridorerna i skolan har smyckats med dekaler som manar till hopp, bland annat. Och lektionerna bryts av med rörelsepauser då eleverna dansar eller gör något som höjer pulsen under några minuter.

– Det fungerar väldigt bra, säger Malin Gilje Halvarsson. Vi pedagoger utvärderar arbetet kontinuerligt och så får vi stöd av SISU-konsulenterna som följer upp handlingsplanen och ger oss trix och tips på aktiviteter som vi kan förnya oss med.

Framgångsfaktor

Att skapa rörelseglädje är framgångsfaktorn i projektet och utmaningen blir att nå alla barn.

– De flesta tycker att det är roligt att röra på sig, men alla vill inte göra det på samma sätt, säger Ida Kregert Blomstrand. En del vill spela fotboll, andra vill leka jaga och ytterligare någon tycker att det är skönt att gå en promenad för sig själv. Det gäller att lista ut vad glädjen i rörelse är för var och en.

På Bjälbotullskolan i Mjölby märks skillnad på eleverna sedan projektet startade, menar Malin Gilje Halvarsson.

– De flesta aktiverar sig mer på rasterna och under lektionerna har vi kontinuerliga rörelsepauser. Det har stor effekt och vi ser att barnen har lättare att sitta still och koncentrera sig när de har rört på sig några minuter.

– Dessutom är det flera olika idrottsföreningar som besökt skolan och visat upp sina aktiviteter. Det har slagit väl ut och jag vet att flera elever har provat på att spela tennis till exempel, säger hon.

Fullmäktiges beslut

Ida Kregert Blomstrand är nöjd med utvecklingen i länet.
– I flera kommuner är så gott som alla skolor med i satsningen, säger hon. På ett par platser har kommunfullmäktige beslutat att skolorna ska delta och det tycker vi är bra förstås.

Regeringens mål är att 50 procent av landets skolor ska delta år 2025.
– Vi jobbar varje dag för att uppfylla det, avslutar Ida Kregert Blomstrand.

Text: Anna Lindén, Granit PR och kommunikation