Högt blodtryck i tonåren en tyst risk
Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en Linköpingsstudie.
.webp)
Fynden pekar på att högt blodtryck tidigt i livet spelar en viktig roll i utveckling av sjukdom i hjärtats kranskärl. Högt blodtryck är den största påverkbara riskfaktorn för hjärt-kärlsjukdom, som i sin tur är den största enskilda dödsorsaken globalt. Forskarna har använt avancerad datortomografi, så kallad DT-kranskärl, för att undersöka kranskärlen som förser hjärtat med blod. DT-kranskärlsmätningarna gjordes på runt 15 000 män när de var i åldrarna 50 till 64 år i den stora nationella befolkningsstudien SCAPIS. Drygt 10 200 av dem hade mönstrat för värnplikt när de var ungefär 18 år gamla. Forskarna undersökte om det fanns samband mellan det blodtryck männen haft i 18-årsåldern när de mönstrade och hur deras kranskärl mådde nära 40 år senare.
Forskarna bakom studien är Karin Rådholm distriktsläkare i Region Östergötland (bilden) och biträdande professor vid LiU och Pontus Henriksson, biträdande professor i näringsfysiologi. Resultaten har publicerats i tidskriften JAMA Cardiology.
– Det viktigaste vi ser är att deltagare som hade ett övertryck på 140 eller ett undertryck på 90 eller mer löpte en tydligt ökad risk för åderförfettning i kranskärlen senare i livet. Men det fanns en riskökning redan vid blodtryck på 120/80 mmHg, säger Karin Rådholm.
Fler i riskzonen
Nyligen har vissa internationella rekommendationer sänkt gränsvärdet för vad som räknas som förhöjt blodtryck till 120/80 mmHg. Sänkta gränsvärden innebär att fler än tidigare är i riskzonen. Forskarna fann att ju högre blodtryck vid mönstringstillfället, desto högre risk för åderförfettning i medelåldern med en förhöjd risk redan vid ett blodtryck på 120/80 mmHg. I analyserna har de tagit hänsyn till andra faktorer som påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom.
– Studien visar att utveckling av åderförfettning börjar tidigt. Vården måste behandla högt blodtryck hos unga mer aktivt. Problemet är att högt blodtryck sällan ger symtom. Det är inget som känns, så om man inte mäter sitt tryck kan man ha högt blodtryck utan att veta om det, säger Karin Rådholm.
Så mäts blodtrycket
Blodtrycket är den kraft som uppstår när blodet pressas mot kärlväggarna. När hjärtat pumpar ut blod är tycket högre, och kallas systoliskt eller övertryck. När hjärtat slappnar av och fylls med blod inför nästa hjärtslag, är trycket lägre och kallas diastoliskt eller undertryck. Blodtrycket anges med båda talen och mäts i milimeter kvicksilver, mmHg. Ett blodtryck under 140/90 mmHg räknas som normalt enligt svenska riktlinjer.
Text: Karin Söderlund Leifler, LiU
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.