region-ostergotland

Skräddarsydda behandlingar för patienter med SLE

En del av patienterna med systemisk lupus erytematous (SLE) riskerar att få skador på olika organ. Helena Enocsson letar efter proteiner i blodet som kan visa risk att skadas i framtiden.

Helena Enocsson presenterade sin forskning på Europeiska SLE-konferensen i Lissabon i början av mars.

Systemisk lupus erytematous (SLE) är en systemisk inflammatorisk sjukdom som kan drabba hela kroppen, till exempel hud, njurar och centrala nervsystemet. Det är svårt att förutse vilka patienter som får en mild eller svår sjukdom.

– Sjukdomen kan ge permanenta skador om den inte behandlas, men även läkemedlen mot inflammation kan skada. Det är en utmaning att varken överbehandla eller underbehandla patienterna. Helst vill vi kunna mäta risken redan innan skadan uppkommit, säger Helena Enocsson.

Mönster visar sjukdomsförlopp

Hon är AT-läkare och docent och forskar i professor Christopher Sjöwalls team, kopplat till reumatologiska kliniken. Med hjälp av proteomik tittar Helena Enocsson på en stor mängd proteiner samtidigt i blodprover. Hon jämför prover som är tagna när patienter just har fått sin diagnos med hur det går för patienterna under uppföljning i senare skede.

– Kombinationen av proteiner visar mönster som hjälper oss att förstå hur svår sjukdomen kommer att bli. Vi har mätt 184 proteiner från diagnostillfället och tittar på hur de skiljer sig mellan de patienter som senare drabbas av skador, och de som inte drabbas av skador, säger Helena Enocsson.

Individanpassade uppföljningar

Målet är att ta fram skräddarsydda, individanpassade behandlingar och uppföljningar för patienter med SLE. Forskningen baserar sig bland annat på en ovanligt stor samling av prover från SLE-patienter i sydöstra sjukvårdsregionen. Christopher Sjöwalls team samlar dem sedan 2008 vilket ger reumatologiska kliniken goda möjligheter att forska om sjukdomsförlopp och behandlingseffekter.

– Förhoppningen är att det ska leda fram till att vi kan ge rätt dos av läkemedel som varken blir överbehandling eller underbehandling. I bästa fall kan vi hitta biomarkörer för specifika skador, och sätta in tätare kontroller för just dem, säger Helena Enocsson.

Text: Maria Carlqvist

Fler goda exempel

  • AI-stöd i bedömning av svårläkta sår

    En AI-app för svårläkta sår har tagits fram i hand-och plastikkirurgiska klinikens forskning. Med stödet kan diabetesmottagningen US och andra kliniker utvärdera om såret läker och anpassa behandlingen direkt.
  • Ny MR-metod för att bedöma hydrocefalus

    Neurokirurgen Rafael Turczynski Holmgrens doktorsavhandling visar att en ny, effektivare metod vid magnetkameraundersökningar fungerar bättre för att bedöma patienter med hydrocefalus.
  • Hjärnaktivitet vid Parkinson

    Hjärnaktivitet vid Parkinson kopplas till kognitiv sårbarhet och kan stödja valet av apparatassisterad behandling. Det visar psykologen Tom Eeks doktorsavhandling.
  • AI för mer träffsäkra bedömningar

    På patologen används ett AI-verktyg för att stödja läkarna i analysen av en biomarkör för bröstcancerprover. Verktyget bidrar till mer träffsäkra svar.
  • Högt blodtryck i tonåren en tyst risk

    Redan ett blodtryck på 120/80 mmHg i tonåren kan kopplas till en högre risk för åderförfettning i medelåldern, enligt en Linköpingsstudie.
  • Forskningens dag om samverkan

    Forskningens dag den 18 november 2025 på Universitetssjukhuset i Linköping blev inspirerande, fylld av möten, presentationer och diskussioner om forskning. Speciellt lyftes betydelsen av samverkan i forskningen för att utveckla morgondagens hälso-och sjukvård.
Region Östegötlands logotyp

Region Östergötland

581 91 Linköping

Organisationsnummer:
23 21 00-0040

Telefon: 010-103 00 00 (växel)

Sociala medier