Skräddarsydda behandlingar för patienter med SLE
En del av patienterna med systemisk lupus erytematous (SLE) riskerar att få skador på olika organ. Helena Enocsson letar efter proteiner i blodet som kan visa risk att skadas i framtiden.
Helena Enocsson presenterade sin forskning på Europeiska SLE-konferensen i Lissabon i början av mars.
Systemisk lupus erytematous (SLE) är en systemisk inflammatorisk sjukdom som kan drabba hela kroppen, till exempel hud, njurar och centrala nervsystemet. Det är svårt att förutse vilka patienter som får en mild eller svår sjukdom.
– Sjukdomen kan ge permanenta skador om den inte behandlas, men även läkemedlen mot inflammation kan skada. Det är en utmaning att varken överbehandla eller underbehandla patienterna. Helst vill vi kunna mäta risken redan innan skadan uppkommit, säger Helena Enocsson.
Mönster visar sjukdomsförlopp
Hon är AT-läkare och docent och forskar i professor Christopher Sjöwalls team, kopplat till reumatologiska kliniken. Med hjälp av proteomik tittar Helena Enocsson på en stor mängd proteiner samtidigt i blodprover. Hon jämför prover som är tagna när patienter just har fått sin diagnos med hur det går för patienterna under uppföljning i senare skede.
– Kombinationen av proteiner visar mönster som hjälper oss att förstå hur svår sjukdomen kommer att bli. Vi har mätt 184 proteiner från diagnostillfället och tittar på hur de skiljer sig mellan de patienter som senare drabbas av skador, och de som inte drabbas av skador, säger Helena Enocsson.
Individanpassade uppföljningar
Målet är att ta fram skräddarsydda, individanpassade behandlingar och uppföljningar för patienter med SLE. Forskningen baserar sig bland annat på en ovanligt stor samling av prover från SLE-patienter i sydöstra sjukvårdsregionen. Christopher Sjöwalls team samlar dem sedan 2008 vilket ger reumatologiska kliniken goda möjligheter att forska om sjukdomsförlopp och behandlingseffekter.
– Förhoppningen är att det ska leda fram till att vi kan ge rätt dos av läkemedel som varken blir överbehandling eller underbehandling. I bästa fall kan vi hitta biomarkörer för specifika skador, och sätta in tätare kontroller för just dem, säger Helena Enocsson.
Text: Maria Carlqvist
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.