Kommissionsordföranden presenterar sina politiska riktlinjer

I samband med omvalet som EU-kommissionens ordförande presenterade Ursula von der Leyen sina politiska riktlinjer för den kommande mandatperioden. Många av de presenterade förslagen berör Region Östergötland.

Den 18 juli blev Ursula von der Leyen, efter en omröstning i Europaparlamentet, omvald som ordförande för EU-kommissionen för en andra mandatperiod på fem år. Innan omröstningen presenterades von der Leyens politiska riktlinjer för åren 2024 till 2029. Riktlinjerna visar på ett övergripande plan vilka områden von der Leyen ämnar prioritera under den kommande mandatperioden och vad för konkreta policyförslag som kan komma att läggas fram. Flera av förslagen berör områden av intresse för Region Östergötland.

Konkurrenskraft

Den första punkten von der Leyen tar upp i sina politiska riktlinjer är EU:s konkurrenskraft mot bakgrund av att stora länder som USA och Kina har en snabbare ekonomisk tillväxt takt än EU. Konkurrenskraft är ett övergripande tema som går in i flera av de andra policyområdena som behandlas i denna artikel, så som energi och klimat eller minskat externt beroende för läkemedelstillgången. Åtgärder på energi- och klimatområdet ryms även inom von der Leyens plan för europeiskt välstånd som ska stärka den europeiska konkurrenskraften. En del av planen är behovet av regulatoriska förenklingar och en fördjupad inre marknad. För att uppnå regulatoriska lättnader för företag kommer von der Leyen ge varje kommissionär i uppdrag att minska den administrativa bördan och förenkla implementering. Det kommer också tillsättas en viceordförande med ett övergripande ansvar för implementering, förenkling och interinstitutionella relationer. Von der Leyen vill även att den inre marknaden stärks i områden som tjänster, energi, försvar, finans, elektronisk kommunikation och digitalisering. Utöver detta föreslås att ett gemensamt regelverk för handelsrätt, en så kallad 28:e regim, införs för att minska fragmenteringen som 27 nationella system innebär. Den 28:e regimen togs även upp tidigare i år i den så kallade Lettarapporten, om EU:s inre marknad, som EU-kontoret tidigare skrivit om.

För att finansiera en ökad utveckling och produktion av strategiska teknologier i Europa föreslår von der Leyen att en ny fond för konkurrenskraft införs under nästa långtidsbudget. Fonden ska kunna användas för att investera i exempelvis AI, rymden, ren teknik och bioteknik. Viktiga projekt av gemensamt intresse kommer också kunna finansieras av konkurrenskraftsfonden.

Hälso- och sjukvård

EU-kommissionen har tidigare vidtagit åtgärder för att minska bristen på kritiska läkemedel inom unionen. Ett sådant initiativ är alliansen för kritisk medicin som EU-kontoret rapporterade om i januari. Redan då diskuterades införande av en rättsakt om kritiska läkemedel, något som von der Leyen nu föreslår i sina prioriteringar. Rättsakten ska fokusera på att minska beroendet av ett fåtal länder eller tillverkare i försörjningen av kritiska läkemedel och dess ingredienser.

Den nya rättsakten för kritiska läkemedel ska ses som ett steg i att stärka den europeiska hälsounionen. Ett annat fokusområde är arbetet mot antibiotikaresistens. Von der Leyen vill även stärka EU:s åtagande på det förebyggande området. Med inspiration från EU:s plan mot cancer ska unionen fokusera på det förebyggande arbetet mot mental ohälsa, hjärt- och kärlsjukdomar, behandlingar mot degenerativa sjukdomar och forskning på autism.

Cybersäkerheten kring sjukvården måste stärkas menar von der Leyen som i sina politiska riktlinjer åtar sig att lägga fram en plan för cybersäkerhet för sjukhus och sjukvårdsförmedlare. Kopplat till försvar kommer den nya EU-kommissionen under von der Leyen presentera en ny strategi för att stötta medicinska åtgärder mot folkhälsohot, exempelvis mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot. Strategin kommer bygga på arbetet av Myndigheten för beredskap och insatser vid hälsokriser, HERA, och kan innehålla åtgärder som gemensamma upphandlingar och lagerhållning.

Energi, klimat och miljö

I de politiska riktlinjerna kopplas energi- och klimatpolitiken samman med konkurrenskraft och industri. Von der Leyen föreslår en giv för ren industri som ska stärka den europeiska industrins konkurrenskraft samtidigt som ambitionerna i den gröna omställningen bibehålls. Här föreslås investeringar i energiförsörjningen och införandet av en energiunion, satsningar på koldioxidinfångning och lagring, energieffektiviseringar och vätgas.

Von der Leyen lyfter i sina prioriteringar att i samband med att klimatförändringarnas påverkan ökar krävs också mer klimatanpassning av de samhällen vi lever i. För att kunna hantera skogsbränder, stormar, översvämningar och torka vill von der Leyen se en europeisk civilförsvarsmekanism, ej att förväxlas med den existerande civilskyddsmekanismen. Det behövs även en klimatanpassningsplan som kan stötta medlemsländerna i anpassningen.

Von der Leyen vill även se en europeisk strategi för ökad säkerhet i vattenförsörjningen. I de politiska riktlinjerna finns också förslaget om en havspakt som fokuserar på den blåa ekonomin.

Transport

Redan under den föregående mandatperioden (2019-2024) väntades ett förlag på rättsakt för att underlätta gränsöverskridande multimodala resor inom EU. Akten sköts dock på framtiden men i von der Leyens prioriteringar för den kommande mandatperioden finns förslag på en förordning för att möjliggöra ett biljettköp för hela resan i Europa med bibehållna passagerarrättigheter.

Digitalisering

På digitaliseringsområdet riktar von der Leyens politiska riktlinjer in sig på fyra områden. Först ska implementeringen av redan existerande lagstiftning som rättsakten om digitala tjänster och rättsakten om digitala marknader intensifieras. Det andra området berör ökade investeringar i teknologier som ligger i framkant. Detta är bland annat superdatorer, , halvledare, sakernas internet (exempelvis uppkopplade hushållsprodukter), geomik, kvantberäkning och rymdteknik. Linköpings universitet är värd för superdatorn Arrhenius.

Det tredje området är artificiell intelligens, AI, och här vill von der Leyen stärka Europas ställning i AI-innovation med hjälp av olika initiativ. Det första är initiativet om AI-fabriker som kommer ge tillgång till superdatorer för nystartade företag och industrin. Det andra är en strategi för tillämpning av AI som tas fram tillsammans med medlemsländerna, industrin och civilsamhället. Syftet är att öka användningen av AI för att förbättra vissa välfärdstjänster, så som sjukvård. Det tredje initiativet för att stärka AI-innovation är etableringen av ett europeiskt AI-forskningsråd som på så sätt kan samla resurser.

Det fjärde digitaliseringsområdet är också kopplat till AI och berör användningen av data. Von der Leyen föreslår en europeisk dataunionsstrategi då det behövs tydliga regler för delning av data på ett enkelt och storskaligt sätt med bibehållet integritets- och säkerhetsskydd. Tillgången till öppen data behöver också öka.

Forskning och innovation

Som behandlades i början är konkurrenskraft ett övergripande tema i alla områden som hittills tagits upp. Forskning och innovation är inget undantag. För att stärka den europeiska ekonomin vill von der Leyen öka satsningarna på forskning och specifikt på strategiska prioriteringar, nydanande grundläggande forskning och omstörtande innovation samt på excellens. Detta ska uppnås genom att utöka det europeiska forsknings- och innovationsrådet. Genom en rättsakt om europeisk bioteknik som en del av en bredare strategi om europeisk life science vill von der Leyen öka den europeiska användningen av bioteknik. Satsningar på strategiska teknologier och teknologier med dubbla användningsområden är även viktiga för Europas säkerhet menar von der Leyen.

För att skapa förutsättningarna för innovation vill von der Leyen se till att nödvändig infrastruktur finns på plats. Det behövs också gemensamma partnerskap mellan det offentliga och privata aktörer för att utveckla och testa nya idéer enligt von der Leyen. Samarbeten mellan olika aktörer för att locka till sig och behålla högkompetenta medarbetare vill von der Leyen förbättra genom att stärka universitetsallianserna.

Sammanhållningspolitik

Sammanhållningspolitiken tas upp i en liten del av von der Leyens politiska riktlinjer. Där lyfts att sammanhållningspolitiken behöver stärkas och att detta ska ske i samarbete med lokala, regionala och nationella myndigheter. Von der Leyen tar också upp hur minskningen av regionala klyftor inom EU är viktigt för rätten att stanna, en fras som också togs upp i den skallade Lettarapporten om den inre marknaden och syftar till att medborgare ska ha tillgång till samma möjligheter och tjänster oavsett var de bor.

Att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning identifierar von der Leyen som en prioritering i nästa långtidsbudget. Förslaget till långtidsbudget kommer också innehålla färre program, koppla samman reformer och investeringar och vara en policybaserad budget, snarare än programbaserad. Von der Leyen anser att nuvarande budget har för många överlappande program som finansierar samma sak och att det finns svårigheter att kombinera olika finansieringsmöjligheter. Förenklingar kommer återfinnas i nästa långtidsbudget enligt von der Leyen.

Socialpolitik och kompetensförsörjning

Det socialpolitiska området har fått ett eget stycke i von der Leyens politiska riktlinjer för den kommande mandatperioden. Detta visar på det ökade intresset för socialpolitik på EU-nivån även om huvudansvaret ligger inom respektive medlemslands kompetens. Den sociala pelaren lanserades 2017, och 2021 presenterades en handlingsplan för att nå specifika mål uppsatta till 2030. Von der Leyen vill nu ta fram en ny handlingsplan för implementeringen av den sociala pelaren för att öka takten inom områden där inte mycket framsteg har skett. Ett område där ytterligare fokus behövs är digitaliseringen av arbetsmarknaden, där möjligheten till distansarbete och en kulttur av att alltid vara tillgänglig påverkar arbetstagares mentala hälsa enligt von der Leyen. EU-kontoret har tidigare rapporterat om konsultationer med arbetsmarknadens parter om rätten att inte vara uppkopplad, ett förslag som von der Leyen nu ämnar lägga fram under mandatperioden.

Andra förslag den nya EU-kommissionen under von der Leyen har som mål att presentera är en färdplan för kvalitetsjobb med fokus på kollektiva förhandlingar, öka finansieringen av en rättvis omställning, en pakt för social dialog, en strategi för fattigdomsbekämpning, ett stärkt Erasmus+ bland annat för yrkesutbildning och en ny strategi för jämlikhet mellan könen.

Att stärka tillgången till bostäder har fått stor uppmärksamhet i de politiska riktlinjerna. En ny kommissionär som bland annat kommer arbeta med bostadsförsörjningen kommer tillsättas i den nya EU-kommissionen. En plan för bostäder till ett överkomligt pris kommer också presenteras. Andelen finansiering från sammanhållningspolitiken som medlemsländerna kan avsätta för bostäder till ett överkomligt pris kommer dubblas och statsstödsreglerna kommer lättas för att öka möjligheten att stödja bostadstillgången.

När det kommer till kompetensförsörjning vill von der Leyen skapa en union av kompetens med fokus på livslångt lärande. Det saknas kvalificerade lärare i forskning, teknik, ingenjörskonst samt matte och resultaten inom dessa ämnen dalar. Därför ämnar von der Leyen införa en strategisk utbildningsplan kopplat till just dessa ämnen. Även yrkesutbildningar behöver stärkas och där föreslår von der Leyen en strategi för yrkesutbildning.

Finansiering av kompetensinsatser ska öka och bättre kopplas till behoven på arbetsmarknaden med ett särskilt fokus på den gröna och digitala omställningen. Samtidigt som arbetet med en europeisk examen går vidare vill von der Leyen också införa kompetensportabilitet. Det vill säga att kompetens från ett EU-land ska erkännas i andra EU-länder.

Arbetskraftsinvandring från länder utanför EU ska, enligt von der Leyens program, underlättas där det finns en brist på kompetent arbetskraft på den europeiska arbetsmarknaden. För att underlätta arbetskraftsinvandringen till dessa yrken föreslås matchningsstöd, mellan individer och bristyrken, på EU-nivå samt harmoniserade regler för att bedöma individernas kompetens.

Övrigt

Von der Leyen kommer lägga fram en översyn av direktivet om offentlig upphandling för att europeiska produkter, inom vissa strategiska områden, ska kunna få förtur vid offentliga upphandlingar. Reglerna för offentlig upphandling kommer också förenklas och moderniseras.

För att stärka den lokala förankringen bland medborgarna arbetar EU-kommissionen tillsammans med Regionkommittén och mer än 3 000 lokala fullmäktigeledamöter. Under kommande mandatperiod vill von der Leyen stärka detta nätverk för att bättre förstå hur EU-politik påverkar vardagslivet.