Axial spondylartrit
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Numera används termen Axial spondylartrit (axial SpA) i allt större utsträckning som samlingsbegrepp för inflammatoriska ryggsjukdomar inkluderande Ankyloserande Spondylit (Mb Bechterew) och andra spondylartriter. Det finns en hög samsjuklighet med irit, psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom.
Primärvård
- Primär utredning och bedömning.
- Efter bedömning på reumatologisk mottagning kan patienter med stabil lågaktiv sjukdom och vid behovsmedicinering med NSAID hanteras inom primärvården.
- För stöd vid anamnes och vidare utredning, se länkar nedan.
Specialistsjukvård
Remiss till reumatologisk mottagning:
- Bedömning av patienter med kronisk ryggsmärta som debuterat < 45 års ålder och med duration mer än 3 månader i kombination med något av följande:
- Tidigare bilddiagnostik som direkt eller vid eftergranskning talar för axial SpA
- ≥4 SpA tecken
- 2-3 SpA tecken och positiv HLA-B27 eller positivt MR-fynd
- Minst 1 SpA tecken med positiv HLA-B27 och positivt MR-fynd
- Typisk inflammatorisk ryggsmärta enligt definitionen och positivt MR-fynd*
*SpA-tecknet “inflammatorisk ryggsmärta” har alltså en särställning. Detta spår syns inte i den schematiska bilden ovan.
Försämring hos patient med tidigare stabil lågaktiv sjukdom.
Remiss till ortoped:
- Vid behov av kirurgisk behandling.
Remissrutiner
Remiss enligt ovan rubrik Vårdnivå och samverkan.
Vid misstanke om spondylatrtit-besvär hos patienter med kronisk sjukdom som följs inom specialistvården, ansvarar respektive specialistklinik för utredning och eventuell remiss till reumatologklinik.
Om hälsotillståndet
Definition
Axial spondylartrit är en inflammatorisk ryggsjukdom som tillhör gruppen seronegativa spondylartriter. I denna grupp ingår:
- ankyloserande spondylit (tidigare Bechterews sjukdom) − kräver förändringar på slätröntgen men kan ge symtom tidigare
- icke-radiologisk axial spondylartrit − slätröntgen påvisar inga förändringar.
Tillståndet ger symtom i rygg och SI-leder som beror på inflammation. Sent i förloppet sker axial bennybildning som respons på vävnadsskada. Inflammation i perifera leder kan förekomma.
Förekomst
Prevalensen är cirka 0,1−0,2 % i Sverige. Sjukdomen debuterar ofta före 45 års ålder och är vanligare hos män.
Orsaker
Orsaken är okänd men genetiska faktorer har stor betydelse.
Riskfaktorer
Sjukdomen är starkt associerad med förekomst av HLA-B27.
Samsjuklighet
- Reaktiv artrit
- Inflammatorisk tarmsjukdom
- Psoriasis och psoriasisartrit
Utredning
Symtom
- Debut – ofta smygande
- Smärtlokalisation – ryggslut och sätesregion, ibland sidoväxlande
- Smärtutstrålning – sätesregion och bröstrygg
- Morgonstelhet – i rygg, duration minst 30 minuter
- Ryggstelhet – vanligt förekommande, ofta sent på natten, begränsar vardagen
- Associerade symtom – artrit, entesit (exempelvis akillestendinit), daktylit, irit/uveit
Anamnes
- Duration – över tre månader, patienten har ofta haft symtom under betydligt längre tid
- Ryggsmärta – lindras av fysisk aktivitet och NSAID, försämras nattetid, blir inte bättre av vila
- Ärftlighet – för led- och tarmsjukdom
- Samsjuklighet
Status
- Allmäntillstånd
- Palpation – smärta över SI-leder och ryggkotpelare
- Rörlighet – inskränkt framåt- och sidoflektion i ryggen, överväg Schobers och SI-ledstest, gärna av fysioterapeut
- Inspektion – hållning rygg
- Leder – svullnad och ömhet i leder och muskelfästen
- Fingrar och tår – eventuell svullnad av helt finger eller hel tå
Handläggning vid utredning
Specifika diagnoskriterier saknas. Diagnosen kan vara svårställd och ställs genom en kombination av klinisk bild, laboratorieprover samt bilddiagnostik, ofta via specialiserad vård.
Provtagningar
Laboratorieprover
- Kontrollera blodstatus och inflammatoriska prover i första hand.
- Överväg ytterligare prover i differentialdiagnostiskt syfte.
Ungefär 90 % av patienterna har förekomst av HLA-B27. Provtagning har dock ett begränsat värde då 10 % av befolkningen har förekomst av HLA-B27.
Differentialdiagnoser
- Lumbago
- Diskbråck, spinal stenos
- Psoriasisartrit
- Reaktiv artrit
- Osteoporos med kotkompression
- Fibromyalgi
- Tumör som myelom, metastas
- Diffus idiopatisk skeletal hyperostos (DISH) – bennybildning frontalt främst på kotor i bröstrygg hos medelålders och äldre patienter
Behandling
Handläggning vid behandling
- Regelbunden fysisk aktivitet, fysioterapi med anpassad träning och rökstopp rekommenderas.
- Ökad risk för kardiovaskulär sjukdom föreligger varför förekomst av dessa riskfaktorer bör beaktas.
- Vid behov av symtomlindring kan NSAID provas som kontinuerlig behandling under fyra veckor.
- Övrig antiinflammatorisk behandling ges inom specialiserad vård.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Regionalt innehåll
Godkänt:
2021-06-03
Senast uppdaterad