Erektil dysfunktion
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Initial bedömning. Anamnes och status med inriktning på kärlsjukdom, endokrin sjukdom och neurologisk sjukdom.
Specialistsjukvård
Remiss till urolog vid primär erektionssvikt, behandlingsproblem eller behov av mer omfattande somatisk utredning.
Om hälsotillståndet
Definition
Erektil dysfunktion innebär en oförmåga att få eller bibehålla erektion tillräckligt länge för tillfredsställande sexuell aktivitet.
Förekomst
Erektil dysfunktion är vanligt och förekommer hos ungefär var fjärde man i Sverige. Det drabbar män i alla åldrar med ökande förekomst i de högre åldersgrupperna.
Orsaker
Erektion är ett neurovaskulärt fenomen under hormonell påverkan. Erektil dysfunktion kan grovt delas in i somatiskt orsakad, psykogen eller blandform.
Riskfaktorer
- Ökad ålder.
- Metabola orsaker – diabetes, dyslipidemi, hypertoni och hjärt-kärlsjukdom.
- Psykogen orsak – depression, sömnstörning, stress, oro eller prestationsångest.
- Obstruktiv sömnapné.
- Levnadsvanor – övervikt, brist på fysisk aktivitet, rökning, alkohol.
- Läkemedel – neuroleptika, antihypertensiva, antiepileptika, antiandrogener, 5 alfa-reduktashämmare, antidepressiva.
- Endokrin sjukdom – hypogonadism, hyperprolaktinemi eller hypotyreos.
- Neurologisk sjukdom eller ryggmärgsskada.
- Primär erektionssvikt – ofta medfött venöst läckage i svällkroppar.
- Godartad prostataförstoring eller nedre urinvägssymtom (lower urinary tract symtoms, LUTS).
- Trauma eller kirurgiskt ingrepp i lilla bäckenet.
Utredning
Symtom
Symtom som talar för somatisk orsak är
- gradvis symtomutveckling
- förlust av nattlig erektion eller morgonerektion.
Symtom som talar för psykogen orsak är
- plötslig debut
- förlust av sexuell lust
- kortvarig erektion
- tidig eller utebliven utlösning.
Anamnes
Anamnesen inriktas främst på riskfaktorer och sexualanamnes.
- Somatiska tillstånd – inklusive miktionsbesvär.
- Psykogena faktorer – stress, trötthet, psykiska besvär, viktiga livshändelser.
- Socialt – familjeförhållanden.
- Levnadsvanor – inklusive rökning och alkohol.
- Läkemedel – inklusive droger eller dopingpreparat.
Sexualanamnes
- Symtom – debut och förlopp.
- Erektion – kurvatur eller krökt penis.
- Aktuella sexuella besvär – morgonerektion, libido, förmåga till orgasm.
- Sexuella relationer – nuvarande, tidigare.
Överväg skattningsskala för bedömning av erektil funktion.
Status
- Allmäntillstånd – manligt/kvinnligt habitus, BMI.
- Hjärta – inklusive blodtryck.
- Yttre genitalia – testikelstorlek, penisstorlek, form, retrakterbar förhud, meatusläge.
- Överväg kontroll av sensibilitet i perineum och genitalia.
- Överväg prostatapalpation – särskilt vid miktionsbesvär eller planerad hormonbehandling.
Handläggning vid utredning
Värdera symtom, anamnes och status och handlägg utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
- Diabetes mellitus – erektil dysfunktion kan vara första symtom på latent diabetes.
- Hypogonadism – ofta föreligger libidostörning samt uteblivna nattliga och spontana erektioner.
- Psykosociala faktorer – ofta förekommer andra sexuella problem.
- Prostataförstoring eller LUTS – ger ofta samtidiga miktionsbesvär.
- Läkemedel – inkluderar naturläkemedel och anabola steroider.
Utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid misstänkt
- primär erektionssvikt – patient som aldrig haft fullgod erektion
- krökt penis vid erektion – medfödd (krummerik) eller förvärvad (Peyronies sjukdom).
Provtagningar
Laboratorieprover
- Kontrollera glukos frikostigt.
- Överväg prover utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
Behandling
Handläggning vid behandling
- Behandla eventuell bakomliggande orsak och påverkbara riskfaktorer.
- Ge råd om egenvård inklusive levnadsvanor.
- Erbjud samtal och kognitiv beteendeterapi (KBT) särskilt vid psykogena orsaker.
- Ge symtomatisk läkemedelsbehandling som tillägg till övrig behandling vid behov.
Egenvård
Informera om sexualhjälpmedel så som
- silikonpubisring
- vakuumpump.
Ge råd om levnadsvanor:
- Rökstopp vid rökning.
- Viktreduktion vid övervikt.
- Minskad alkoholkonsumtion utifrån dryckesvanor.
- Ökad fysisk aktivitet kan främja blodcirkulationen.
Behandlingsval
Psykologisk och psykosocial behandling
KBT eller sexualterapi kan rekommenderas vid
- psykogent betingad erektil dysfunktion
- tidig utlösning
- utebliven utlösning
- relationsproblematik som dominerande eller bidragande orsak.
Behandlingen kan kombineras med läkemedelsbehandling.
Läkemedelsbehandling
- I första hand ges peroral behandling. För effekt krävs viss innervation av corpora cavernosa.
- I andra hand ges lokalbehandling. Olika läkemedel och administreringsalternativ finns.
- Peroral behandling bör ej kombineras med lokal.
- I vissa fall kan penisimplantat vara aktuellt om ingen annan behandling fungerat.
Peroral behandling
Peroral behandling med fosfodiesterashämmare kan tas 30 minuter före planerad sexuell aktivitet eller dagligen i lågdos. Sexuell stimulering krävs för effekt.
Kontraindikationer bör beaktas, särskilt vid hjärt-kärlsjukdom. Vid behovsmedicinering kan tas max en gång per dygn. Biverkningar som ansiktsrodnad och huvudvärk bör föranleda dosreducering.
Lokal behandling
Alprostadil har effekt trots icke intakta nervbanor och behandling rekommenderas strax före planerad sexuell aktivitet.
Komplikationer
Behandlingskomplikation
Läkemedelsbehandling av erektil dysfunktion kan ge priapism, en erektion som är smärtsam eller varar i över 4 timmar. Priapism kräver akut handläggning inom specialiserad vård för att inte ge bestående skada. Initialt prövas fysisk ansträngning eller intrakavernös injektion med efedrin. Vid utebliven effekt kan kirurgisk behandling vara aktuellt.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Nationellt innehåll
Godkänt:
2021-11-07
Regionalt innehåll
Godkänt:
2022-01-10
Senast uppdaterad