Frusen skuldra

På 1177 för vårdpersonal finns följande relaterade kunskapsstöd:   

Akromioklavikularledsartros

Akromioklavikularledsskada

Axelledsartros

Impingement i axelled

Psoriasisartrit

Reumatoid artrit

Frusen skuldra (adhesiv kapsulit) är oftast ett smärtsamt tillstånd i axeln med progressiv aktiv och passiv rörelseinskränkning.

Prevalensen är vanligast i åldern 40–60 år. Tillståndet förekommer oftare hos kvinnor än hos män.

Frusen skuldra innebär en tilltagande fibrotisering och kontraktur av den glenohumorala ledkapseln och kan vara:

Riskfaktorer för frusen skuldra omfattar diabetes och hypotyreos.

Smärta och stelhet som förändras under 3 faser:

• fas 1 (0–6 månader) – tilltagande smärta i rörelse och vila samt rörelseinskränkning
• fas 2 (4–18 månader) – avtagande smärta med kvarstående rörelseinskränkning
• fas 3 (8–36 månader) – ökande rörlighet och utläkning.

Särskild anamnes bör omfatta:

• smärta – lokalisation, duration, intensitet, rörelsekorrelation
• riskfaktorer
• bakomliggande orsaker.

Följande undersökningsmoment bör ingå vid bilateralt axelstatus:

• inspektion – asymmetri, muskelatrofi
• rörlighet – aktiv och passiv rörelse, rörelseomfång – passiv utåtrotation är särskilt viktig att bedöma
• palpation
• distalstatus – puls (radialis), sensibilitet i hand och arm.

Följande fynd är typiska vid frusen skuldra:

• inskränkt aktiv och passiv rörlighet som följer kapsulärt mönster – utåtrotation mest påverkad initialt, därefter abduktion, sist inåtrotation
• passiv rörelse begränsas tidigt med ett tydligt, mekaniskt stopp – särskilt vid utåtrotation
• smärta – både vid aktiv och passiv rörelse beroende på fas (särskilt fas 1–2).

Notera att symtombilden kan överlappa andra diagnoser, men i början är en tydligt begränsad passiv utåtrotation ett typiskt vägledande fynd.

Frusen skuldra är primärt en klinisk diagnos.

I tidigt skede kan diagnosen vara svårbedömd, upprepa bedömningen efter 2–3 veckor vid osäkerhet.

Slätröntgen kan övervägas, särskilt vid atypiska statusfynd eller vid smärta utan tydlig rörelseinskränkning, samt inför handläggning i specialiserad vård.

Överväg provtagning för glukos, CRP och TSH.

 Följande differentialdiagnoser bör övervägas:

• impingement i axelled
• rotatorkuffruptur
• kalkaxel
• bursit
• artros i axelled
• akromioklavikularledsskada/-artros
• nackrelaterad smärta
• luxation i axelled
• artrit.

Handläggning vid frusen skuldra omfattar:

• smärtlindring med COX-hämmare eller paracetamol peroralt, enskilt eller i kombination, beroende på smärtintensitet
• fasanpassad fysioterapi i form av stöd i egenvård, rådgivning kring smärta, aktivitet och träning samt hjälp att återfå muskelfunktion och styrka i samband med utläkning för att bibehålla rörlighet och motverka muskelatrofi
• intraartikulär kortisoninjektion vid behov, särskilt i tidig fas, för att minska smärta och förbättra rörlighet – använd bildvägledning (till exempel ultraljud) för att öka precisionen
• kirurgisk behandling i sällsynta fall vid utebliven förbättring, för mobilisering eller kapsellösning.

Skulder- och axelledsbesvär, försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen 

Frusen skuldra – frusen axel, 1177