Hälta hos barn

• Coxitis simplex – vanligaste orsaken, synovit i höftled av oklar orsak, ofta efter viros eller överansträngning, förekommer hos barn 2–12 år, oftast 3–6 år.
• Perthes sjukdom – aseptisk bennekros i caput femoris, främst pojkar, oftast 3–12 år.
• Kongenital höftledsluxation – missas i enstaka fall i nyföddhetsperioden.
• Septisk artrit – akut ledinfektion, ofta stafylokocker, vanligast hos spädbarn men förekommer i alla åldrar.
• Juvenil idiopatisk artrit (JIA) – kronisk reumatisk ledinflammation, ofta tidig debutålder.
• Henoch-Schönleins purpura (HSP) – akut IgA-nefrit som även kan ge artrit, medianålder 6 år.
• Annan artrit – exempelvis reaktiv artrit, borreliaartrit, juvenil SLE.

• Ockult fraktur – odislocerad spiralfraktur efter ringa trauma, ofta tibia, oftast små barn.
• Stressfraktur – fraktur utan trauma, exempelvis efter belastande idrott eller vid nedsatt skeletthållfasthet (som vid ätstörning).
• Olycksfall – vanlig fraktur, distorsion, kontusion, luxation.
• Misshandel – trauma där anamnes inte stämmer med skada, särskilt vid multipla eller upprepade skador.

• Leukemi – ovanligt, oftast i åldern 2–5 år.
• Sarkom – ovanlig tumör i skelett eller mjukdelar, oftast i åldern 5–20 år.

• Diskit/osteomyelit – akut infektion i disk eller skelett, oftast stafylokocker, oftast mindre barn.
• Akut buk – särskilt appendicit.
• Urogenital – testistorsion, inklämt ljumskbråck.
• Benlängdsskillnad – funktionell (bäcken- eller ryggorsakad) eller strukturell (olika långa ben).
• Neurologisk – CNS-infektion, neuropati, hjärntumör.
• Mjukdelsrelaterad – överrörlighet, cerebral pares, muskeldystrofi.
• Fotrelaterad – calcaneusapofysit, Köhlers sjukdom, främmande kropp.
• Brist – rakit (D-vitaminbrist).
• Växtvärk – benignt tillstånd, oklar etiologi, vanligast i förskoleåldern, förekommer upp till 12 år.

• Coxitis simplex – snabb debut av ensidig smärta (ibland uttalad), inskränkt rotation, ingen feber, normal CRP.
• Perthes sjukdom – smygande förlopp, ibland episodvis, med smärta både i vila och aktivitet, inskränkt inåtrotation och abduktion.
• Kongenital höftledsluxation – asymmetrisk gång vid ensidig, vaggande gång vid bilateral, inskränkt abduktion, positiv Trendelenburgs test.
• Septisk artrit – allmänpåverkan, feber, artrit, rörelsesmärta, hög CRP.
• Juvenil artrit (JIA) – morgonstelhet och hälta > 6 veckor, ofta artrit i knä eller fot, ibland feber, hudutslag och entesit.
• Henoch-Schönleins purpura – palpabel purpura, ibland artrit, hematuri och buksmärta.

• Fraktur – ovilja att röra kroppsdel, smärta vid belastning och mindre i vila, lokaliserad palpationsömhet, inte alltid svullnad.
• Leukemi – trötthet, lokal svullnad och smärta i ben och leder, anemi, låga eller höga leukocyter.
• Skelettsarkom – nattlig ensidig smärta, lokal palpationsömhet, ofta allmänsymtom som trötthet.
• Mjukdelssarkom – växande mjukdelstumör, ofta smärtfri med allmänsymtom som trötthet.

• Diskit/osteomyelit – försiktigt rörelsemönster, ofta låggradig feber, ibland lokal ömhet över disk, ofta förhöjt CRP.
• Växtvärk – bilateral diffus värk nattetid i lår, knän eller underben i ett par timmar, inga symtom dagtid, ensidiga besvär förekommer men ska växla sida.

Alarmerande fynd kan vara tecken på exempelvis artrit, osteomyelit, diskit, fraktur eller malignitet och bör handläggas akut inom specialiserad vård.

Vid avsaknad av alarmerande fynd bör patienten handläggas utifrån misstänkt bakomliggande orsak. Röntgen bör övervägas frikostigt vid misstanke om sent upptäckt höftledsluxation, Perthes sjukdom, fraktur eller oklar artrit.

Vid fortsatt misstanke rekommenderas handläggning inom specialiserad vård.

Coxitis simplex har god prognos och läker alltid spontant, snabbare om barnet vilar och är i stillhet. Försiktighet med smärtstillande läkemedel rekommenderas för att inte maskera försämring.

Uppföljning rekommenderas efter 2–3 dagar. Vid försämring rekommenderas kontakt med specialiserad vård, liksom vid utebliven läkning efter 1 vecka.