IBD, inflammatorisk tarmsjukdom
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Omfattning av kunskapsstödet
Kunskapsstödet omfattar handläggning av vuxna individer med misstänkt IBD.
Personcentrerat och sammanhållet vårdförlopp
Andra relaterade kunskapsstöd
Om hälsotillståndet
Definition
Sjukdomen benämns i engelskspråkig litteratur som inflammatory bowel disease (IBD). Med IBD avses de kroniska, skovvis förlöpande inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom, ulcerös kolit och oklassificerad inflammatorisk tarmsjukdom (IBD-U).
Förekomst
IBD förekommer hos ungefär 0,8 % av Sveriges befolkning. Crohns sjukdom har en årlig incidens på cirka 7–10 per 100 000 personer och ulcerös kolit cirka 20 per 100 000 personer. Debut är vanligast i åldern 15–35, sjukdomarna kan dock debutera i alla åldrar.
Orsaker
Orsaken till IBD är inte fullt känd. Tillståndet uppstår vid ett inadekvat immunologiskt svar mot tarminnehållet och tarmfloran hos individer som är genetiskt predisponerade. Var femte patient har en förstagradssläkting med sjukdomen.
Insjuknande i IBD föregås ibland av exponering för lokala miljöfaktorer såsom läkemedel, framför allt NSAID och antibiotika, eller infektioner i tarmen.
Patofysiologi
Ulcerös kolit
Vid ulcerös kolit ses en sammanhängande inflammation i tarmslemhinnan som engagerar rektum och i varierande omfattning kolon. Vid svårt skov är inflammationen ofta mer djupgående i tarmväggen.
Crohns sjukdom
Crohns sjukdom kan drabba hela mag- och tarmkanalen, från munhåla till ändtarmsmynning, oftast drabbas nedre delen av tunntarmen och tjocktarmen. Så kallade skip lesions, områden med friskt utseende mellan inflammerade segment, är vanligt förekommande. Inflammationen är ofta djupgående, vilket kan leda till komplikationer.
Cirka 20 % av alla patienter med Crohns sjukdom utvecklar perianal sjukdom med fistlar eller abscesser runt ändtarmsmynningen.
Riskfaktorer
- Hereditet för inflammatorisk tarmsjukdom
- Rökning, framför allt för Crohns sjukdom
Utlösande faktorer
- NSAID
- Antibiotika
- Infektion
Samsjuklighet
Patienter med avancerad IBD har en ökad risk för andra kroniska inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa.
Vid framför allt ulcerös kolit finns en ökad risk för primär skleroserande kolangit.
Utredning
Symtom
Typiska symtom
- diarré, ofta subakut debuterande under loppet av några veckor
- kraftiga trängningar till avföring (tenesmer), framför allt vid ulcerös kolit
- blodtillblandad avföring, framför allt vid ulcerös kolit
- buksmärtor, framför allt vid Crohns sjukdom. Intervallsmärta kan uppkomma vid stenoser i tarmen.
Symtom som kan förekomma
- feber, allmän sjukdomskänsla och viktnedgång (vid Crohns sjukdom samt vid svårt skov av ulcerös kolit)
- obstipation (vid isolerad ulcerös proktit)
- perianala symtom som fistlar och abscesser (vid Crohns sjukdom)
- ögonbesvär som uveit
- ledbesvär som artralgi och artrit
- hudbesvär som psoriasis, erythema nodosum och pyoderma gangrenosum (sällsynta)
- amenorré
- fatigue.
Anamnes
- Tarmsymtom, aktuella och tidigare.
- Perianala besvär.
- Besvär från ögon, hud eller leder.
- Övriga sjukdomar, särskilt autoimmuna.
- Hereditet för kroniska inflammatoriska sjukdomar samt kolorektalcancer.
- Läkemedelsbehandling.
- Tobaksbruk.
Status
- Allmäntillstånd.
- Bukpalpation.
- Perianal inspektion och rektal palpation.
- Vikt och längd.
- Riktad undersökning vid symtom från leder, ögon eller hud.
Handläggning vid utredning
Genomför en inledande utredning för att utesluta vissa differentialdiagnoser och värdera sannolikheten för IBD genom att
- kontrollera laboratorieprover
- utföra rektoskopi skyndsamt
- bedöma om indikation för ileokoloskopi föreligger.
- överväga utredning enligt SVF tjock- och ändtarmscancer vid symtom som ger misstanke (i synnerhet vid rektalblödning utan annan synlig blödningskälla samt ålder över 40 år vid symtomdebut).
Misstänk IBD särskilt vid typiskt symtom i kombination med inflammation i rektum eller förhöjt F-kalprotektin om annan sjukdom inte påvisas. Fynd av förtjockad tarmvägg med kontrastuppladdning vid bilddiagnostik utförd efter differentialdiagnostiska överväganden talar också för IBD.
Allmänpåverkad patient bör handläggas akut inom specialiserad vård.
Provtagningar
Överväg följande prover
- kalprotektin i faeces (F-kalprotektin)
- CRP, Hb, kreatinin
- transglutaminasantikroppar
- Clostridioides difficile-analys
- avföringsodling alternativt PCR-test
- parasitanalys vid misstanke (efter utlandsvistelse eller annat specifikt epidemiologiskt samband).
F-kalprotektin >150 mg/kg kan tala för IBD. Nivån behöver anpassas utifrån metod för analys. F-kalprotektin är oftast lägre mellan skov av IBD.
Undersökningar
Rektoskopi, utförs med fördel efter laxering med klysma.
Differentialdiagnoser
- IBS (irritable bowel syndrome)
- infektiös kolit eller enterit
- läkemedelsutlöst kolit eller enterit
- celiaki
- divertikulit
- gallsaltsdiarré
- laktosintolerans
- malignitet
- mikroskopisk kolit
- hypertyreos
Behandling
Patienten behandlas inom specialiserad vård. Immunmodulerande behandling kan vara aktuellt, i vissa fall även kirurgi.
Komplikationer
Följande komplikationer kan uppstå:
- malnutrition
- anemi (järnbristanemi vanligast)
- osteoporos
- strikturer, abscesser i buken eller perianalt, fistlar
- gallsaltsmalabsorption
- kolorektalcancer (vid utbredd kolonsjukdom).
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Senast uppdaterad