Laktosintolerans hos barn
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Barn över 1 år handläggs primärt via sin vårdcentral. Vid misstanke om bakomliggande födoämnesallergi remitteras till Barnkliniken/Allergicentrum. Vid misstänkt IBD eller celiaki remitteras barnet till barnkliniken.
Specialistsjukvård
Barn < 1år handläggs på Barnkliniken.
Om hälsotillståndet
Definition
Laktosintolerans innebär nedsatt förmåga att bryta ner laktos i tunntarmen. Symtom uppträder när intaget är större än nedbrytningsförmågan och överskottet i stället bryts ner till fettsyror och gaser i kolon. Överskottet medför även ökad osmos av vatten in i tarmen.
Förekomst
Primär laktasbrist är efter 5 års ålder ett normaltillstånd globalt sett, framför allt i Sydamerika, Asien och Afrika. I Sverige förekommer det hos cirka 5–10 % av vuxna med svenskt ursprung.
Primär medfödd (kongenital) laktasbrist är däremot ett mycket sällsynt tillstånd med uttalade symtom från födseln vid amning eller modersmjölksersättning.
Orsaker
Laktosintolerans beror på laktasbrist och kan delas in i primär och sekundär.
Primär laktasbrist
Primär laktasbrist innebär brist på enzymet laktas, som spjälkar laktos till glukos och galaktos.
Sekundär laktasbrist
Sekundär laktasbrist innebär tillfälligt störd laktasaktivitet som normaliseras vid behandling eller utläkning av underliggande orsak. Exempel är
- skada på tunntarmen – vid komjölksproteinallergi, obehandlad celiaki, inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
- vissa tarminfektioner
- bakteriell överväxt i tunntarmen – efter antibiotika, vid motorikstörning eller akyli.
Utredning
Symtom
Symtomen är individuellt relaterade till mängden laktos som intas, 1–2 dl mjölk tolereras i många fall. Symtom som kan uppträda, ofta direkt eller inom några timmar, är
- uppspändhet av buken
- gasbildning
- illamående
- diarré
- buksmärta.
Anamnes
- Aktuella symtom.
- Hereditet.
Status
- Allmäntillstånd, vikt, längd.
- Bukpalpation.
Fynd vid sekundär laktosintolerans
- Nyligen genomgången gastroenterit.
- Allmänpåverkan, trötthet, feber, viktnedgång eller viktavplaning.
- Nattlig smärta eller diarré.
- Blodig diarré.
- Kräkningar.
- Ledvärk.
Handläggning vid utredning
- För diagnos av primär laktasbrist räcker oftast utredning med typisk anamnes samt elimination och provokation av laktos.
- Vid misstanke om sekundär laktasbrist bör ytterligare utredning övervägas.
Elimination och provokation av laktos
Ordinera låglaktoskost (undvik rena mjölkprodukter) under 2–4 veckor följt av provokation med större mängd mjölk. Testet är positivt om symtomen försvinner under reduktionen och återkommer vid provokationen.
Även vid sekundär laktosintolerans kan symtomen minska, men går sällan helt tillbaka.
Hos förskolebarn kan upprepade test behövas, då symtom i denna åldersgrupp oftare beror på sekundär laktasbrist eller andra orsaker.
Provtagningar
Laboratorieprover
- Överväg transglutaminasantikroppar för att utesluta celiaki.
- Överväg Hb, CRP och F-kalprotektin för att utesluta annan bakomliggande sjukdom.
Gentest bör undvikas då det endast påvisar genetiska förutsättningar för laktasbrist. Testet kan vara positivt (genotyp C/C) trots normala laktasnivåer, eftersom laktasgenen nedregleras vid olika åldrar (i vissa fall aldrig).
Differentialdiagnoser
- Irritabel tarm (IBS).
- Mjölkproteinallergi – ofta yngre barn.
- Celiaki.
- Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
- Förstoppning.
- Kronisk ospecifik diarré (Toddlers diarré).
Behandling
Handläggning vid behandling
Allmänna råd
- Primär laktosintolerans är ett normaltillstånd och intag av laktos är inte farligt.
- Mjölkinnehållande kost tolereras ofta om mjölk som måltidsdryck, pannkakor och glass kan undvikas.
- Laktos i läkemedel innehåller endast mycket små mängder och ger inte symtom.
- Kalciumtillskott behövs bara vid helt mjölkfri kost.
- Laktasenzym kan vid behov tas vid laktosinnehållande måltid och finns receptfritt på apotek.
- Vid laktosreducerad kost är det viktigt att mjölken ersätts och inte utesluts.
Laktosreducerad kost
Dygnsbehovet av mjölk är cirka 0,5 liter per dag.
Livsmedelsverket har en laktostabell med laktosinnehåll i olika matvaror. Syrade mjölkprodukter (som yoghurt), hårdost och smör innehåller ofta mindre laktos och det finns även ett stort urval av laktosreducerade eller laktosfria livsmedel som innehåller kalcium.
Försäkringsmedicin och intyg
Intyg
Intyg till förskola eller skola
Olika regler gäller i olika kommuner. En del erbjuder låglaktoskost till alla, andra begär intyg från läkare eller föräldrar.
Intyg rekommenderas endast till barn som har uttalade symtom. Dygnsbehovet av mjölk kan oftast fyllas hemma och därmed kan mjölkinnehållande mat och dryck i skolan undvikas utan intyg.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Om innehållet
Regionalt innehåll
Godkänt:
2022-11-04
Senast uppdaterad