vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Mediaotit, sekretorisk

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Handlägger primärt barn med sekretorisk mediaotit (SOM) och sköter de första 3 månadernas uppföljning. Rekommendera valsalva för äldre barn eller otovent (individuellt, men kan fungera från ca 3 års ålder).

Specialistsjukvård

Barn

  • Remiss till ÖNH-kliniken gäller framförallt barn med behov av hörselutredning.

  • Barn med dubbelsidig SOM under minst 3 månader, helst bekräftat med B-tympanogram och med misstanke om hörselnedsättning som påverkar den sociala funktionen, språkutveckling eller ger svårigheter i skolan.

  • Barn med dubbelsidig SOM under 6 månader, helst bekräftat med B-tympanogram, ska hörseltestas även om symtom på hörselnedsättning inte föreligger. Om primärvårdsenheten saknar utrustning ska barnet remitteras till öron- näs och halsmottagning för hörselmätning. Om normal hörselmätning och ingen misstanke om social hörselnedsättning behöver barnet inte remitteras och heller inte kontrolleras rutinmässigt.

  • Barn med funktionshinder som kan påverka kommunikationsförmågan ska remitteras mer frikostigt.

  • Barn med ensidig SOM behöver vanligtvis inte rör-behandlas, men ska remitteras om funnits mer än 12 mån eller tidigare om barnet besväras av symtomen.

  • Vid SOM under senvåren kan man ofta avvakta med remiss då självläkningen är mycket hög under sommarperioden.

Vuxna och barn över 12

  • Nytillkommen ensidig sekretorisk mediaotit hos vuxna och barn över 12 år i mer än 3 veckor utan infektion eller annan förklaring ska remitteras till SVF eller direkt till ÖNH.

  • Patienter med transmyringeala rör kontrolleras av ÖNH-läkare.

Rörotit:

Tillfällig sekretion ur rör-öra (rörotit) behandlas i PV eller av ÖNH-läkare. Initialt ges TCPB. Om sekretionen fortsätter ges i första hand lokalbehandling efter odlingssvar och rensugning.

Om patienten är påverkad ges kombination PcV+TCPB redan från början. Vid terapisvikt lämpligt andrahandsantibiotikum. Vid fortsatt sekretion är nästa steg rörextraktion som sker i narkos på ÖNH.

SOM med retraktionstendens lokalt i trumhinnan bör remitteras till ÖNH (risk för cholesteatom-utveckling) liksom också patient med höggradig trumhinneatrofi.

Sekretorisk mediaotit, SOM (riktlinje Dokumenta)

Om hälsotillståndet

Förekomst

Ungefär 20 procent av barn med genomgången akut mediaotit har kvarstående vätska i mellanörat tre månader efteråt. Andelen är ännu högre hos barn under två år.

Orsaker

Sekretorisk mediaotit (SOM, otosalpingit) förekommer ofta vid förkylning och i efterförlopp till akut mediaotit. Den är vanligtvis spontanläkande men kan ha långdraget förlopp.

Utredning

Symtom

  • Lock- eller fyllnadskänsla i öra
  • Ibland krasande ljud i öra
  • Nedsatt hörsel

Barn

Långdragna besvär kan i enstaka fall leda till

  • försenad språkutveckling
  • irritabilitet
  • ändrat kommunikationsbeteende.

Anamnes

  • Nyligen genomgången förkylning eller akut mediaotit
  • Upplevd eller tecken på hörselnedsättning

Barn

  • Språkutveckling – åldersadekvat
  • Aktivitet – funktion i grupp
  • Beteende – normalt, hyperaktivt eller frånvarande
  • Tecken till hörselnedsättning – hög volym på TV, huvudvridning för att höra med ena örat

Status

  • Språkutveckling – åldersadekvat
  • Aktivitet – funktion i grupp
  • Beteende – normalt, hyperaktivt eller frånvarande
  • Tecken till hörselnedsättning – hög volym på TV, huvudvridning för att höra med ena örat

Handläggning vid utredning

  • Diagnosen ställs kliniskt med bedömning av trumhinnor och hörsel.
  • Sekretorisk mediaotit hos barn eller vuxen efter nyligen genomgången infektion kräver ingen utredning initialt.

Sekretorisk mediaotit hos tonåring eller vuxen

  • Vid sekretorisk mediaotit efter nyligen genomgången infektion krävs ingen utredning initialt.
  • Vid ensidig sekretorisk mediaotit utan annan förklaring och utan kronisk öronsjukdom bör huvud-halscancer misstänkas.
  • Vid nytillkommen sekretorisk mediaotit utan annan förklaring som inte snabbt normaliseras rekommenderas kontakt med specialiserad vård.

Sekretorisk mediaotit hos barn

Vid sekretorisk mediaotit efter nyligen genomgången infektion krävs ingen utredning initialt.

Ställningstagande till utredning inom specialiserad vård rekommenderas vid sekretorisk mediaotit och

  • uttalad hörselpåverkan
  • hörselpåverkan som kvarstått under minst tre månader
  • funktionshinder som försvårar barnets kommunikation
  • misstänkt påverkad talutveckling och/eller beteendepåverkan
  • snarkning eller andningsuppehåll som tecken på att barnet har symtomgivande förstoring av tonsiller och adenoid.

Differentialdiagnoser

  • Akut mediaotit eller simplexotit
  • Extern otit
  • Öppetstående tuba
  • Tensor tympanisyndrom
  • Vaxpropp eller främmande kropp
  • Tumör i naso-/epifarynx
  • Plötslig sensorineural hörselnedsättning

Behandling

Egenvård

Autoinflation med otovent ballong (barn över 5 år) eller Valsalvas manöver rekommenderas.

Komplikationer

Komplikationer som kan förekomma är exempelvis

  • kronisk otit med kolesteatom
  • adhesivotit.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:

2020-12-18

Regionalt innehåll

Godkänt:

2021-02-01

Hitta på sidan