Njurcancer
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Remissrutiner
Remissinnehåll vid SVF
- Kreatininvärde (eGFR)
- Allmäntillstånd och samsjuklighet
- Tidigare sjukdomar (särskilt diabetes) och behandlingar
- Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
- Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
- Kontaktuppgifter för patienten, inklusive aktuella telefonnummer
- Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)
Patientinformation vid SVF
Den som remitterar ska informera patienten om:
- att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
- vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
- att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
- att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.
Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.
Omfattning av kunskapsstödet
Standardiserat vårdförlopp vid cancer
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.
Om hälsotillståndet
Förekomst
I Sverige diagnostiseras cirka 1300 nya fall av njurcancer varje år. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder, de flesta är 60–80 år vid diagnos. Sjukdomen är cirka 1,5 gånger vanligare hos män än kvinnor.
Tumören ger sällan symtom innan den är relativt stor eller har metastaserat. Njurcancer upptäcks därför ofta incidentellt. Ungefär 15 % av patienterna har metastaser vid diagnos, oftast i lungor, mediastinum, skelett, hud, lever eller hjärna.
Riskfaktorer
- Rökning
- Kraftig övervikt
- Ärftlighet
Utredning
Symtom
Symtom som ger misstanke
- Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (uteslut först urinblåse- och urinvägscancer)
- Palpabel resistens i flanken
- Smärta i flanken
- Nydebuterat varicocele som inte tömmer sig i liggande
Andra symtom
Ospecifika symtom ses hos upp till 30 % av patienter med misstankesymtom, exempelvis
- feber, viktnedgång
- hypertoni
- hög SR, anemi, polycytemi, hyperkalcemi, leverdysfunktion.
Anamnes
- Aktuella symtom
- Riskfaktorer
Status
- Allmäntillstånd
- Blodtryck
- Bukstatus
- Palpation av lymfkörtlar (supraklavikulärt, hals, axiller)
Handläggning vid utredning
Handläggning vid misstanke
Vid symtom som ger misstanke, skicka omgående remiss för fortsatt utredning inom ramen för SVF. Utred enligt följande:
- DT njurar utan och med kontrast är förstahandsalternativ.
- MR eller ultraljud med kontrast kan vara alternativ vid nedsatt njurfunktion.
Blodförtunnande medicinering ändrar inte handläggningen.
Handläggning vid välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett bilddiagnostiskt fynd talande för njurcancer. Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.
Fortsatt handläggning
- Vid benign njurcysta, Bosniak typ I, föreligger ingen risk för njurcancer och utredning ska därför inte göras inom SVF.
- Bakterieuri (även asymtomatisk) ändrar inte handläggningen, men misstänkt urinvägsinfektion ska behandlas sedvanligt.
- Vid symtom eller fynd som inte uppfyller kriterier för SVF bör fortsatt utredning för annan orsak övervägas.
Provtagningar
Laboratorieprover
- Kreatinin/eGFR (inför DT) och Hb
- Överväg temp, urinsticka och urinodling vid misstänkt infektion
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Relaterad information
Om innehållet
Tillägg Östergötland
Senast uppdaterad