Obstruktiv sömnapné hos barn
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Initial bedömning.
Specialistsjukvård
Remiss till öron-, näs- och halsklinik vid misstanke om sömnapné. Eventuellt remitterar öron-, näs- och halsklinik vidare till barnklinik.
Om hälsotillståndet
Ett barn som snarkar regelbundet (mer än tre nätter i veckan) och sover oroligt kan ha en sömnrelaterad andningsstörning. Barn som har trångt i nässvalget kan få störd sömn och obstruktiva andningsuppehåll.
Definition
- Obstruktiv sömnapné (OSA) hos barn definieras som > 1 apné per sömntimme.
- En apné innebär två uteblivna andetag med eller utan mikrouppvaknande.
Förekomst
Sömnrelaterad andningsstörning förekommer hos 10–14 % av alla barn och kan vara kopplat till astma och reflux.
Obstruktiv sömnapné hos barn förekommer hos 1-2% och är vanligast mellan två till sex års ålder.
Orsaker
Orsaken är ofta övre luftvägsobstruktion så som förstorade tonsiller och adenoid, men OSA kan även vara ett delfenomen i annan sjukdom.
Riskfaktorer
- Prematuritet
- Barnfetma
- Förekomst av allergisk rinit
- Hereditet
- Downs syndrom
- Neuromuskulär sjukdom
- Kraniofaciala missbildningar
- Akondroplasi
- Mukopolysackaridoser
- Prader-Willis syndrom
Utredning
Symtom
Symtom nattetid
- Snarkning eller (o)ljud vid sömn, hos spädbarn snarare ett snörvlande ljud
- Andningsuppehåll
- Orolig sömn
- Sängvätning hos barn som varit torrt
- Nattsvettning
Symtom dagtid
- Ihållande nästäppa, nasalt tal
- Munandning, hörbar andning, dregling, sniffbeteende
- Dålig aptit
- Dagtrötthet – sover middag mer än jämnåriga
- Överaktivitet – lika vanligt som dagtrötthet
- Koncentrationssvårigheter
Anamnes
- Avplanad tillväxt (störd insöndring av tillväxthormon)
- Recidiverande öroninfektioner eller andra övre luftvägsinfektioner
- Allergi
- Riskfaktorer
Status
- Allmäntillstånd – vikt, längd, tillväxtkurva, trattbröst
- Främre rinoskopi – polyper
- Mun och svalg – förstorade tonsiller, adenoid
- Hjärta och lungor – cor pulmonale kan utvecklas vid OSA hos små barn
Handläggning vid utredning
Hos i övrigt friska barn räcker oftast anamnes och status för diagnos.
Hos barn med annan allvarlig sjukdom kan symtombilden vara svårtolkad på grund av övrig problematik.
Ställningstagande till nattlig andningsregistrering tas inom specialiserad vård. Be gärna föräldrarna filma barnet under sömn, både ansikte och bröstkorgens rörelser, inför eventuell remiss till specialiserad vård.
Differentialdiagnoser
- Central sömnapné – orsakas av periodvis avsaknad av andningssignaler från hjärnan under sömn, nedsatt lungfunktion eller gastroesofagal reflux
- Laryngomalaci – trängsel i ingången till luftstrupen på grund av missbildade slemhinnor och/eller brosk, upptäcks ofta då barnet är några veckor gammalt
Behandling
Handläggning vid behandling
Lindrig OSA kan försvinna med tiden. Behandling kan ändå behövas eftersom konsekvenserna av obehandlad OSA är flera.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Nasala steroider kan övervägas i väntan på utredning eller kirurgisk behandling.
Kirurgisk behandling
Kirurgisk behandling är den vanligaste åtgärden vid OSA hos barn eftersom orsaken i de allra flesta fall är förstorade tonsiller och adenoid.
Uppföljning
Kirurgi har god effekt hos cirka 75 procent, ofta sämre resultat vid riskfaktorer. Föräldrarna bör vara informerade om att söka på nytt om barnet inte blivit bra efter operation.
Komplikationer
Utan behandling ger även mild OSA komplikationer i form av kroniskt dålig sömnkvalitet med påverkan både på psykisk och fysisk utveckling.
Vid obehandlad OSA riskerar barnet att utveckla missbildningar som Long Face Syndrome med:
- felställningar i bettet – högt gomvalv, korsbett
- trattbröst
- allvarliga kardiovaskulära komplikationer – förhöjt blodtryck, pulmonell hypertension, cor pulmonale, dödsfall.
Hos barn med annan allvarlig sjukdom eller syndrom kan snarkning och sömnapné komma i skymundan i övrig problematik. Det är dock viktigt att uppmärksamma symtom som snarkning som kan tyckas vara en bagatell men där en obehandlad OSA kan försämra barnets situation.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Nationellt innehåll
Godkänt:
2021-01-15
Regionalt innehåll
Godkänt:
2021-03-17
Senast uppdaterad