Pityriasis rosea

Pityriasis rosea (medaljongsjukan eller ibland kallad fjällros) är ett akut fjällande exantem på bål och extremiteter. Sjukdomen smittar inte. Pityriasis rosea leder sällan till allmänpåverkan och läker spontant inom en till tre månader. Sjukdomen kan dock orsaka oro hos patienten. (1) (2)

Prevalensen av pityriasis rosea är cirka 0,2–1,3 %. Sjukdomen förekommer framför allt hos ungdomar och unga vuxna. Den är ovanlig hos barn yngre än 10 år och äldre vuxna. Unga med mörk hudtyp har högre prevalens och de får oftare utslag i ansiktet och på skalpen.

Orsaken är okänd men infektion med humant herpesvirus 6 och 7 misstänks spela roll i patogenesen.

Recidivfrekvensen för pityriasis rosea är låg (cirka 2 %), vilket tyder på immunitetsutveckling.

Pityriasis rosea debuterar vanligtvis med en några centimeter stor och lätt rodnad primärmedaljong (herald patch) med en inåtriktad perifer fjällning (inåtriktad fjällkrage) som ofta misstolkas som eksem. På ljus hud yttrar sig hudförändringarna som rödrosa plack och på mörk hud som grålila plack.

Efter en till tre veckor syns en spridning av små, lätt rodnade, ovala och fjällande hudförändringar i hudens sprickriktning (Langers linjer), främst på bål, men även på armar och lår. Mönstret på ryggen där hudförändringarna följer Langers linjer kallas julgransutbredning. Klåda i varierande svårighetsgrad kan förekomma.

Hudförändringarna läker vanligtvis efter sex veckor, ibland kan de kvarstå upp till tolv veckor. Läkning sker utan ärrbildning men förändrad pigmentering kan kvarstå flera månader framför allt på mörk hud.

Vid atypisk pityriasis rosea avviker morfologi, storlek och antal hudförändringar. Vid invers pityriasis rosea finns hudförändringarna framför allt i ansiktet, axillärt och inguinalt.(3) 

Bilder på hur pityriasis rosea kan se ut i huden finns på webbplatsen DermNet (engelska)

Diagnosen är klinisk och lättast att ställa när de sekundära utslagen har debuterat. Ingen hudbiopsi behövs.

Tillstånd som kan ge liknande symtom är:

• Läkemedelsassocierade exantem – ingen primärmedaljong, oftast klåda och utslag som pågår längre än två månader.
• Nummulärt eksem – välavgränsade grupperade små vesikler och papler på erytematös bas, 4–5 cm i diameter, oftast uttalad klåda.
• Andra virusexantem – ingen primärmedaljong, diffust fördelad, makulopapulöst exantem. Systempåverkan som lymfadenopati och hepato-, splenomegali kan förekomma. Läker oftast snabbare.
• Guttat psoriasis – små utspridda droppformade fjällande hudförändringar.
• Seborroiskt eksem (mjälleksem) – orange-röda eller grå-vita fjällande erytematösa efflorescenser, oftast i hårbotten, ansiktet och bålen. Recidiverar ofta.
• Pityriasis versicolor – hypopigmenterade eller rodnade, lätt fjällande hudförändringar.
• Tinea corporis – fjällande, oftast rodnade, perifert växande plack med central blekning i varierande storlek.
• Sekundärstadiet av syfilis – icke fjällande hudförändringar på bålen, handflator och fotsulor, lymfadenopati. (1) 

Handlägg enligt följande:

• Ge patienten lugnande besked om att sjukdomen läker av sig själv.
• Rekommendera enbart vila och symtomatisk behandling vid sjukdomskänsla.
• Överväg lokal steroid vid klåda och välj styrka beroende på klådans svårighetsgrad.
• Skicka remiss till hudmottagning om hudförändringen inte läker efter tre månader eller vid oklar diagnos.

Pityriasis rosea – medaljongsjuka, 1177