Psoriasisartrit
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
Psoriasisartropati är en diagnos som bör sättas av reumatolog. Psoriasispatienter med ”enbart” smärtor kan behandlas inom primärvården.
Specialistsjukvård
Patienter med misstänkt psoriasisartropati i form av daktylit, tendinit, artrit, inflammatorisk ryggsmärta eller patienter som inte svarar på behandling med NSAID remitteras till reumatolog för bedömning och vidare behandling.
Remissrutiner
Innan remiss till reumatolog för bedömning och behandling: SR, CRP, blodstatus, urat och CCP- antikroppar tas och en noggrann ledstatus utförs. Vidare utredning av reumatolog. HLA B27 samt röntgen av perifera leder är inte aktuellt vid misstanke om psoriasisartrit.
Patienter som behandlas/utreds på hudklinik remitteras direkt till reumatolog enligt befintlig rutin.
Omfattning av kunskapsstödet
Denna rekommendation handlar om olika psoriasismanifestationer i rörelseapparaten. Särskild rekommendation finns för hudpsoriasis.
Om hälsotillståndet
Psoriasis klassificeras som en kronisk inflammatorisk systemsjukdom.
Förekomst
- 2–4 % av Sveriges befolkning har hudpsoriasis.
- 20–30 % av alla med hudpsoriasis har psoriasisartrit.
- Psoriasisartrit debuterar vanligen mellan 30–55 års ålder.
- Fördelningen av psoriasisartrit är lika mellan män och kvinnor.
Orsaker
Immunsystemet spelar en central roll vid systemsjukdomen psoriasis även om orsaken till sjukdomen och dess olika manifestationer i hud och rörelseapparat inte är fullt känd. Genetiska faktorer bidrar.
Samsjuklighet
- Metabolt syndrom med högt blodtryck, typ 2-diabetes, höga blodfetter och fetma
- Hjärt-kärlsjukdom
- Inflammatorisk tarmsjukdom
- Ögoninflammationer som uveit, irit och episklerit
- Depression
Utredning
Symtom
Psoriasis debuterar ofta med inflammation i ligament och ledfästen, därefter inflammation i leder och senare även rörelseinskränkning. Sjukdomen går ofta i skov med ett långdraget förlopp.
Ledsymtom
Symtomen kan vara perifera, axiala (rygg) eller kombinerade.
- Monoartrit, asymmetrisk oligoartrit (2–4 leder) eller symmetrisk polyartrit (> 5 leder)
- Daktylit – svullnad av helt finger eller hel tå, prediktor för en mer aggressiv sjukdom
- Spondylartrit – ryggvärk, ofta värre i vila och nattetid, bättre vid aktivitet. Ofta uni- eller sidoväxlande gluteal värk dagtid. Morgonstelhet.
- Entesit – särskilt muskelfästesinflammation i akillessena eller plantarfascia
Hudsymtom
- Förekomst – hälften av alla med hudpsoriasis får värk och ledbesvär och hälften av dessa får psoriasisartrit
- Utseende – ofta fjällande fläckar, klinisk bild varierar
Nagelsymtom
- Förekomst – indikation på ökad risk för ledsjukdom, 80 % av alla med psoriasisartrit har nagelförändringar
- Utseende – nageldystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar
Anamnes
- Debut, förlopp
- Utbredning – inklusive värk och svullnad i leder, rygg och senfästen
- Stelhet – särskilt morgonstelhet i rygg
- Hudsymtom – efterfråga symtom i hårbotten, bakom öron, genitalt och analt
- Ärftlighet – psoriasis, andra ledinflammationer
- Samsjuklighet – särskilt tarm- eller ögonbesvär
Status
- Allmäntillstånd – längd, vikt, BMI
- Hjärta, blodtryck
- Ledstatus – smärta, svullnad, rörelseinskränkning, eventuellt rodnad
- Hudstatus – hudförändringar där patienten anger symtom
- Nagelstatus – dystrofi, onykolys, pitting, gul-bruna fläckar (oljefläckar)
- Lokalstatus – eventuellt rygg, bäcken och senfästen
Handläggning vid utredning
Psoriasisartrit kan misstänkas vid artrit, spondylit eller entesit och samtidig förekomst av psoriasis i hud eller naglar. Hos 15-20 % debuterar dock ledsymtomen före hudsymtomen.
- Vid misstanke om psoriasisartrit rekommenderas vidare utredning inom specialiserad vård för snar diagnos.
- Det finns ingen säker samvariation mellan aktivitetsgrad av psoriasisartrit och hudsymtom.
- Laboratorieprover och bilddiagnostik kan övervägas i differentialdiagnostiskt syfte
Provtagningar
Laboratorieprover
Inflammationsmarkörer är ofta ospecifika men kan spegla grad av inflammation (förhöjt hos cirka 40 %).
Rekommenderade prover är i första hand SR, CRP, blodstatus och anti-CCP. Övriga prover tas utifrån differentialdiagnostiska överväganden.
Diagnoskriterier
Diagnos kan i vissa fall sättas utan samtidig hudpsoriasis med CASPAR diagnoskriterier.
Differentialdiagnoser
- Reumatoid artrit
- Artros
- Pelvospondylit (ankyloserande spondylit)
- Reaktiv artrit
- Kristallartrit
Behandling
Handläggning vid behandling
- Optimera behandling av hudpsoriasis.
- Optimera behandling av samsjuklighet, särskilt metabolt syndrom och hjärt-kärlsjukdom.
- Ge symtomatisk läkemedelsbehandling vid värk utan ledsvullnad.
- Vid förekomst av ledsvullnad, kraftig entesit med svullnad eller misstanke om spondylartrit rekommenderas behandling och teamrehabilitering inom specialiserad vård.
Multidisciplinär handläggning kan behövas, särskilt vid samsjuklighet.
Behandlingsval
Läkemedelsbehandling
Läkemedel att överväga:
- vid lindrig ledsjukdom – COX-hämmare
- isolerad artrit, tenosynovit, entesit – lokal steroidinjektion
- smärtlindring vid behov – paracetamol, undvik opioider.
Levnadsvanor
Bedöm patientens behov av och erbjud stöd för:
- rökstopp
- fysisk aktivitet
- riskbruk av alkohol.
Komplikationer
Psoriasisartrit kan leda till smärta, leddestruktion, nedsatt ledfunktion och inverkan på livskvalitet och arbetsförmåga.
Psoriasis arthritis mutilans (PAM) är ett ovanligt men allvarligt tillstånd med nedbrytning av benvävnad och ledstrukturer i småleder i fingrar och tår.
Försäkringsmedicin och intyg
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Regionalt innehåll
Godkänt:
2021-02-17
Senast uppdaterad