Suicidriskbedömning
Nationellt kliniskt kunskapsstöd
Vårdnivå, samverkan och remissrutiner
Vårdnivå och samverkan
Om hälsotillståndet
I Sverige dör vanligen drygt 1 500 personer av suicid varje år. Suicid är vanligare bland män och risken ökar med stigande ålder. Suicidförsök är vanligare hos kvinnor och hos unga.
Detta stöd syftar till att ge vägledning för en systematisk suicidriskbedömning.
Riskfaktorer
- Tidigare suicidförsök – ger 30–40 gånger ökad risk för fullbordat suicid
- Ärftlighet
- Manligt kön
- Hög ålder
- Depression och bipolär sjukdom
- Allvarlig somatisk sjukdom – cancer, stroke, traumatisk hjärnskada
- Psykossjukdom
- Skadligt bruk eller beroende av alkohol eller narkotika
- Ensamhet, bristande socialt nätverk, förlust eller separation i närtid
Skyddsfaktorer
- Ett gott stöd i en parrelation, familj eller av andra närstående
- Förmåga att skapa och vidmakthålla nära relationer
- Personliga värderingar som motstånd mot suicidhandling eller religiös tro
- Rädsla för kroppslig skada vid suicidhandling
- Förmåga att uthärda psykisk smärta
- Omsorg om barn, familjemedlemmar eller andra
Utredning
Anamnes
- Aktuell problematik – psykisk eller somatisk sjukdom, psykosocial situation
- Suicidstegen – suicidtankar och suicidhandling
- Riskfaktorer
- Skyddsfaktorer
- Anamnes från närstående – vanligt att närstående fått signaler från patienten
Suicidstegen
| Tanke - handling | Frågor |
|---|---|
| Nedstämdhet | Hur mår du? Är allt hopplöst? |
| Dödstankar | Känns allt meningslöst? |
| Dödsönskan | Har du önskat att du vore död? |
| Suicidtankar | Har du tänkt på att ta ditt liv? |
| Suicidimpulser | Har du varit nära att skada dig själv? |
| Suicidavsikter eller planering | När? Var? Hur? |
| Direkt suicidhandling | Har du försökt någon gång? När? Var? Hur? Fanns utlösande faktorer? |
Handläggning vid utredning
Att värdera suicidrisk är svårt och ett systematiskt sätt kan underlätta. Ett empatiskt bemötande kan öka förutsättningen för patienten att våga berätta.
- Gå igenom patientens aktuella situation och problematik.
- Ställ frågor utifrån suicidstegen och se var patienten befinner sig.
- Värdera riskfaktorer och skyddande faktorer.
- Försök identifiera vad som utlöser suicidtankar hos patienten.
- Komplettera med anamnes från närstående om möjligt.
- Överväg att använda ett bedömningsinstrument som stöd. Det saknas dock vetenskapligt stöd för att något av instrumenten kan förutsäga framtida suicid eller suicidförsök.
Riskbedömning
- Värdera graden av suicidrisk. Patient som ej medverkar, har substanspåverkan eller liknande kan vara särskilt svårbedömd.
- Beskriv gärna risken som låg, förhöjd eller hög.
- Journalför bakgrund och motivation till bedömningen.
- Beakta att omständigheter kan förändras snabbt.
Svårbedömd eller hög risk
- Konsultera specialiserad vård för bedömning omgående.
- Bedöm behov av vårdintyg enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).
Låg eller förhöjd risk
Överväg om patienten bör bedömas inom specialiserad vård. Om patienten kan följas upp i primärvården:
- bedöm behov av behandling utifrån suicidrisk och grundsjukdom
- upprätta en plan för hur patienten ska göra vid försämring
- informera om hur patienten kan kontakta vården
- planera för snar uppföljning
- involvera närstående om möjligt.
Bedömning enligt vapenlagen
Vid förhöjd suicidrisk bör frågan om patientens eventuella olämplighet att inneha skjutvapen uppmärksammas.
Patientmedverkan och kommunikation
Stöd och information för patient och närstående
Om innehållet
Tillägg Östergötland
Suicidprevention vårdprogram för vuxna
Länk till annan webbplats.
Handlingsplan suicidprevention primärvård Länk till annan webbplats.
Suicidriskbedömning vid telefonrådgivning Länk till annan webbplats.
Suicidnära patienter medicinsk riktlinje Länk till annan webbplats.
Utfärdande av vårdintyg vid tvångsvård Länk till annan webbplats.
Checklista för läkare vid LVM-intyg Länk till annan webbplats.
Senast uppdaterad