vardgivare-ostergotland

Region Östergötland

För vårdgivare

Svampinfektion i hårbotten

Nationellt kliniskt kunskapsstöd

Vårdnivå, samverkan och remissrutiner

Vårdnivå och samverkan

Tillägg Östergötland

Primärvård

Initial bedömning inklusive odling och eventuell fotografering. Svampodling ska tas före peroral behandling. Vid pågående svampbehandling uppehåll med behandling i minst 2 veckor, med systemisk behandling 6 veckor innan provtagning. Vid negativ odling men stark klinisk misstanke bör ny odling tas.

Vid positiv odling på vuxna patienter behandlar primärvården.

Vid positiv odling på barn överväg remiss till hudmottagningen. Om man känner sig förtrogen med behandling av tinea capitis hos barn föreslås nedanstående handläggning. Vid tveksamhet rådgör med hudläkare.

Vid behandling av tinea capitis krävs behandling per os som ska kombineras med ketokonazolschampo (t ex Fungural). Samtidig behandling med ketokonazolschampo till alla familjemedlemmar. Alla med påvisad svamp (odling eller direktmikroskopi) ska behandlas samtidigt.

Obs! Systemisk behandling till barn är inte rekommenderat enligt FASS, men lång klinisk erfarenhet kring denna behandling finns. Märk därför aktuellt recept vid receptförskrivning med OBS! eller SIC!

T. Terbinafin (250 mg) doseras efter kroppsvikt. Normal behandlingstid vid tinea capitis 4 veckor. Tablett 250 mg kan delas och krossas. Tas med föda.

  • Vikt < 20 kg: ¼ tablett (62,5 mg) en gång per dygn
  • Vikt 20-40 kg: ½ tablett (125 mg) en gång per dygn
  • Vikt >40 kg: 1 tablett (250 mg) en gång per dygn

Efter 4 veckor kontrollbesök med kontrollodling.

Specialistsjukvård

  • Vidare handläggning och behandling av barn.
  • Vid kerion (djupare svampinfektion.
  • Vid terapisvikt, svårbehandlad svampinfektion hos vuxna.

Remissrutiner

Tillägg Östergötland

Tinea capitis kan behandlas inom primärvården av läkare som känner sig förtrogen med behandling, annars remiss till Hudkliniken. Undvik att påbörja svampbehandling om remiss planeras.

Omfattning av kunskapsstödet

Denna rekommendation behandlar infektioner i hårbotten orsakade av dermatofyter, tinea capitis. Dermatofytinfektion i hud och naglar och infektion av jästsvampar behandlas i separata rekommendationer.

Om hälsotillståndet

Definition

Svampinfektioner orsakas huvudsakligen av två svamptyper:

  • trådsvampar (dermatofyter, varav de medicinskt viktiga är Trichophyton, Microsporum och Epidermophyton)
  • jästsvampar (Candida, Malassezia, Cryptococcus och Trichosporon).

På senare år har resistens påvisats hos både jästsvampar och trådsvampar. Vid terapisvikt kan resistensbestämning behövas.

Förekomst

Svampinfektion i hårbotten är vanligare hos barn än vuxna. Infektionen är smittsam och kan ibland orsaka små utbrott på förskolor exempelvis via direktkontakt, kammar eller mössor.

Orsaker

Dermatofyter förekommer inte i människans normala hudflora, men kan smitta mellan människor (antropofila) och till människa från djur som katt, hund, marsvin och nötkreatur (zoofila). Smitta kan ge upphov till:

  • svampinfektion i hårbotten (tinea capitis), inklusive kerion (djupare inflammation i hårbotten)
  • ringorm (tinea corporis)
  • ljumsksvamp (tinea inguinalis)
  • fotsvamp (tinea pedis), interdigital, mockasin eller vesikulär
  • nagelsvamp (tinea unguium).

Utredning

Symtom

  • Fläckvis, ibland diffust, håravfall, ofta med avbrutna hårstrån.
  • Riklig fjällning.
  • Ibland djupare, ömmande, inflammation (kerion) med håravfall, sår och abscesser som obehandlad kan ge bestående ärrbildning med hårförlust (ovanligt).

Anamnes

  • Exponering för djur.
  • Symtom hos familjemedlemmar eller andra nära kontakter.

Handläggning vid utredning

  • Vid misstänkt svamp i hårbotten, utför mykologisk diagnostik.
  • Be patienten ta kontakt med veterinär vid misstänkt smitta från husdjur.
  • Vid misstänkt kerion handlägg i samråd med hudmottagning, ofta remissfall.
  • Vid spridning på förskola eller skola, handlägg i samråd med hudmottagning.

Provtagningar

Skrapprov för att påvisa dermatofyter med mikroskopi och odling/PCR (viktigt att få tillräcklig mängd) tas från:

  • hårbotten – skrapa med pincett/kyrett från randzonen mot frisk hud
  • hårstrå – drag ut hårstrån med pincett.

Differentialdiagnoser

Möjliga differentialdiagnoser är till exempel:

  • psoriasis
  • seborroisk dermatit
  • alopecia areata
  • follikulit, furunkulos
  • trichotillomani
  • diskoid lupus erytematosus.

Behandling

Handläggning vid behandling

Bekräftad dermatofytinfektion i hårbotten bör föranleda:

  • undersökning och provtagning av syskon, vuxna endast vid besvär
  • patientråd om byte till nya borstar och kammar samt tvätt av mössor och sängkläder.

Efter insättning av behandling kan barn återvända till förskola och skola.

Rekommenderade behandlingar

Rekommenderad behandling är terbinafin peroralt, då infektionen ligger djupare i hårfolliklarna. Ketokonazolschampo bör ges parallellt med peroral behandling. Om odling visar Microsporum bör griseofulvin övervägas, remiss till hudmottagning.

Läkning bör bekräftas mykologiskt. Vanligtvis upprepad provtagning var fjärde vecka. Vid terapisvikt, kontakt med hudmottagning, överväg resistensbestämning i dialog med mykologiskt laboratorium.

Komplikationer

Svampinfektion i hårbotten med kraftig inflammation (kerion) kan läka med ärrbildning och ge bestående hårförlust.

Patientmedverkan och kommunikation

Stöd och information för patient och närstående

Om innehållet

Nationellt innehåll

Godkänt:

2024-02-24

Regionalt innehåll

Godkänt:

2024-04-04

Hitta på sidan