Nya insikter om djup hjärnstimulering vid skakningar
Djup hjärnstimulering lindrar symtom hos patienter med ofrivilliga skakningar. Neurokirurgen Nathanael Göranssons avhandling visar att elektroden kan flytta på sig något från den initiala placeringen i hjärnan.
Nathanael Göransson arbetar som neurokirurg i Lund och har gjort sitt avhandlingsarbete vid neurokirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och institutionen för medicinsk teknik vid LiU. I sin avhandling utvärderar han olika aspekter av djup hjärnstimulering och hur olika områden i hjärnan påverkas av de neurologiska sjukdomarna essentiell tremor och Parkinsons sjukdom före och efter djup hjärnstimulering.
– Djup hjärnstimulering lindrar symtom och förbättrar livskvaliteten hos patienter med rörelserubbningar där medicinsk behandling har otillräcklig effekt. Den kirurgiska behandlingen är speciellt effektiv hos patienter med essentiell tremor och Parkinsons sjukdom, säger Nathanael Göransson.
Elektrisk stimulering
Behandlingen innebär att ett implantat i form av en elektrod placeras i ett specifikt område i hjärnan, varpå elektrisk stimulering ges via ett batteri under huden på bröstet. Trots att man vet att metoden fungerar och har hjälpt hundratusentals patienter genom åren är mekanismen bakom den stora symtomförbättringen inte helt klarlagd. Avhandlingen ger nya insikter i både sjukdom och behandling. En studie visar att elektrodens position i hjärnan ändrar sig något en tid efter operationen och att detta påverkar volymen på den del av hjärnan som stimuleras.
– Elektroden behövde inte omplaceras, men fyndet får klinisk användning. Rådet är att vänta runt en månad med att starta den djupa hjärnstimuleringen tills elektrodernas läge har stabiliserat sig för att nå optimal behandlingseffekt, säger Nathanael Göransson.
Balans mellan signalsubstanser och kirurgins påverkan
Patienter som var planerade för kirurgi undersöktes med magnetresonansspektroskopi (MRS) före och efter kirurgin. Det är en undersökning som kan visa på olika koncentrationer i hjärnans metaboliter och signalsubstanser.
Hur svårt drabbad en patient med essentiell tremor är av sina skakningar visade sig vara kopplat till balansen mellan två viktiga signalsubstanser i lillhjärnan, GABA och glutamat. Dessa har vanligtvis motsatt effekt, hämmande respektive stimulerande. En minskande kvot kunde kopplas till skakningarnas svårighetsgrad. Dessutom visade resultaten att djup hjärnstimulering gjorde att metaboliten (tNA) minskade i thalamus för både de med essentiell tremor och Parkinsons sjukdom.
– Metaboliten tNA har olika funktioner i hjärnan. Sänkningen kan antyda en förändrad aktivitet i den del av hjärnan som är en viktig omkopplingsstation för normal motorisk förmåga. Det kan vara ett sätt genom vilken djup hjärnstimulering verkar, säger Nathanael Göransson.
Nathanael Göransson disputerade den 18 september vid LiU med avhandlingen Metabolite and Electrode Alterations in Deep Brain Stimulation – insights into Disease and Treatment.
Text: Maria Carlqvist
Publicerad
Fler goda exempel
Aspirin minskade inte återfallsrisk
En stor klinisk fas 3-studie i Skandinavien visar att behandling med aspirin efter behandling av levermetastaser inte minskar risken för återfall.
Långvariga ögonbesvär efter covid-19
Långvariga funktionsnedsättande ögonbesvär kan sitta i en lång tid efter en covid-19-infektion och är ett folkhälsoproblem. Det visar forskning från ögonkliniken i Region Östergötland, genomförd tillsammans med forskare vid Linköpings universitet och Linnéuniversitetet.
Fettlever vanlig hos patienter med diabetes typ 2
Martin Bergrams avhandling visar att fettleversjukdom är mycket vanlig bland primärvårdspatienter med typ 2-diabetes, men att få har allvarlig leversjukdom. Resultaten talar för att vården ska rikta sina insatser till patienterna med störst risk.
Långtidsuppföljning av ovanlig hjärtinfarkt
Christos Pagonis avhandling visar att den icke-invasiva hjärtdiagnostiken har utvecklats men att invasiv kranskärlsröntgen fortfarande är det bästa sättet att diagnostisera akut spontan kranskärlsdissektion (SCAD).
De jämför effekt av obesitasbehandlingar
Hallå där Kristina Spetz, forskningskoordinator, vad är det för forskningsstudie som har startat på kirurgiska kliniken på Vrinnevisjukhuset?
Skörhetsbedömning med CFS kan förbättra logistik på akuten
Skörhetsbedömning med verktyget CFS på akuten är inte bara ett sätt att förutsäga risk för allvarliga händelser utan kan också förbättra logistiken inom vården. Det visar specialistläkaren Samia Munir Ehrlingtons avhandling.