Nya insikter om djup hjärnstimulering vid skakningar

Nathanael Göransson arbetar som neurokirurg i Lund och har gjort sitt avhandlingsarbete vid neurokirurgiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping och institutionen för medicinsk teknik vid LiU. I sin avhandling utvärderar han olika aspekter av djup hjärnstimulering och hur olika områden i hjärnan påverkas av de neurologiska sjukdomarna essentiell tremor och Parkinsons sjukdom före och efter djup hjärnstimulering.

– Djup hjärnstimulering lindrar symtom och förbättrar livskvaliteten hos patienter med rörelserubbningar där medicinsk behandling har otillräcklig effekt. Den kirurgiska behandlingen är speciellt effektiv hos patienter med essentiell tremor och Parkinsons sjukdom, säger Nathanael Göransson.

Elektrisk stimulering

Behandlingen innebär att ett implantat i form av en elektrod placeras i ett specifikt område i hjärnan, varpå elektrisk stimulering ges via ett batteri under huden på bröstet. Trots att man vet att metoden fungerar och har hjälpt hundratusentals patienter genom åren är mekanismen bakom den stora symtomförbättringen inte helt klarlagd. Avhandlingen ger nya insikter i både sjukdom och behandling. En studie visar att elektrodens position i hjärnan ändrar sig något en tid efter operationen och att detta påverkar volymen på den del av hjärnan som stimuleras.

– Elektroden behövde inte omplaceras, men fyndet får klinisk användning. Rådet är att vänta runt en månad med att starta den djupa hjärnstimuleringen tills elektrodernas läge har stabiliserat sig för att nå optimal behandlingseffekt, säger Nathanael Göransson.

Balans mellan signalsubstanser och kirurgins påverkan

Patienter som var planerade för kirurgi undersöktes med magnetresonansspektroskopi (MRS) före och efter kirurgin. Det är en undersökning som kan visa på olika koncentrationer i hjärnans metaboliter och signalsubstanser.

Hur svårt drabbad en patient med essentiell tremor är av sina skakningar visade sig vara kopplat till balansen mellan två viktiga signalsubstanser i lillhjärnan, GABA och glutamat. Dessa har vanligtvis motsatt effekt, hämmande respektive stimulerande. En minskande kvot kunde kopplas till skakningarnas svårighetsgrad. Dessutom visade resultaten att djup hjärnstimulering gjorde att metaboliten (tNA) minskade i thalamus för både de med essentiell tremor och Parkinsons sjukdom.

– Metaboliten tNA har olika funktioner i hjärnan. Sänkningen kan antyda en förändrad aktivitet i den del av hjärnan som är en viktig omkopplingsstation för normal motorisk förmåga. Det kan vara ett sätt genom vilken djup hjärnstimulering verkar, säger Nathanael Göransson.

Nathanael Göransson disputerade den 18 september vid LiU med avhandlingen Metabolite and Electrode Alterations in Deep Brain Stimulation – insights into Disease and Treatment.

Metabolite and Electrode Alterations in Deep Brain Stimulation (diva-portal.org) Länk till annan webbplats.

Text: Maria Carlqvist