Förbättringsmodellen
Förbättringsmodellen hjälper oss att arbeta strukturerat och systematiskt med förändringar.
När vi använder samma modell ökar våra möjligheter att samarbeta och byta kunskap med varandra. Förbättringsmodellen hjälper oss att snabbt komma i gång med vårt förbättringsarbete, genom att göra mindre tester innan vi gör en större förändring. Vi kan även på ett enkelt sätt sprida goda exempel och därmed öka effekten av våra förbättringar.
Så här använder du modellen
Förbättringsmodellen kommer från förbättringskunskapen och består av tre frågor samt förbättringshjulet PGSA (planera, göra, studera och agera).
Tre frågor
1. Sätta mål och syfte
Vad vill vi åstadkomma? Börja med att göra en analys som identifierar ett behov, problem eller en utmaning. Bestäm sedan mål baserat på analysen.
2. Mäta och följa upp
Hur vet vi att en förändring är en förbättring? Genom att mäta framsteg och resultat under förbättringsarbetet ser vi om och hur vi når målet. Mätningar hjälper oss att fatta beslut och göra rätt val längs vägen. Målet är styrande för uppföljningen.
3. Samla idéer
Vilka förändringar kan vi göra eller testa som leder till förbättring? När mål och mätetal är på plats samlas idéer och lösningar in. Ibland finns förslag redan, ibland växer de fram i det dagliga arbetet och ibland behövs hjälp. Då kan olika metoder hjälpa till för idégenerering. Valda idéer testas sedan i PGSA-cykler.
Brainstorming (Dokumenta) Länk till annan webbplats.
Förbättringshjulet PGSA
PGSA-hjulet stödjer systematiskt förbättringsarbete genom att testa idéer i mindre skala. PGSA används för att pröva förbättringsidéer och följa upp hur de påverkar måluppfyllelsen. Genom att arbeta steg för steg (P-G-S-A) kan man följa processen och se om idén leder till en förbättring, försämring eller inte ger någon effekt alls.
Planera
I planeringsfasen tar vi fram en plan för genomförandet utifrån de mål, mått och idéer som vi har identifierat. Vi planerar vad som ska göras, hur det ska göras samt när och vem som ska genomföra det. Här planerar vi även hur förändringen ska följas upp och mätas.
Fem varför - metodbeskrivning (Dokumenta) Länk till annan webbplats.
Fiskbensdiagram - metodbeskrivning (Dokumenta) Länk till annan webbplats.
Handlingsplan (Dokumenta) Länk till annan webbplats.
Påverkansanalys - metodbeskrivning (Dokumenta) Länk till annan webbplats.
Prioriteringsmatris, Pick-graf - metodbeskrivning (Dokumenta) Länk till annan webbplats.
Göra
I denna fas genomför vi förändringen som vi har planerat. Vi fångar fakta genom synpunkter, iakttagelser och erfarenheter. Här noterar vi problem och oväntade händelser samt tar del av erfarenheter från genomförandet.
Studera
Under och efter genomförandet, studerar vi hur det går. Vi analyserar och jämför resultatet med vårt mål och våra mätetal. Vi använder olika statistiska metoder för att studera resultatet. När en positiv effekt uppnåtts och kvaliteten förbättrats, behövs fortsatt uppföljning för att se till att förbättringarna bibehålls.
Agera
I sista fasen summerar och reflekterar vi över de lärdomar vi gjort. Vi bedömer om förändringen ska förkastas, om något behöver justeras och prövas ytterligare ett PGSA varv. Om vi nått önskat resultat, så kanske förändringen ska implementeras. Även då behövs en plan för det fortsätta arbetet. Vi tar också beslut om att sprida förändringen inom och utanför den egna enheten.
Om förbättringsmodellen
Förbättringsmodellen tillhandahålls av Institute for Healtcare Improvemente (IHI). Den utvecklades i slutet av 80-talet av grundarna till IHI. Modellen har använts av många hälso-och sjukvårdsorganisationer i världen för att förbättra processer och resultat.
Model for improvement - IHI (ihi.org) Länk till annan webbplats.
Senast uppdaterad
Kontakt
- Telefonnummer:010-103 03 31
- E-postadress:cecilia.adriansson@regionostergotland.se