Suicidprevention i Östergötland

I Östergötland tar cirka 60 personer sitt liv varje år och för att minska antalet suicid krävs ett samordnat arbete.

Sedan 2015 finns en samordnande funktion för suicidprevention inom Region Östergötland, med uppdrag att fungera som en länk mellan nationell och lokal nivå, och för att samordna stöd för regionala och lokala aktörer i utvecklingen. Behovet av länssamordnare har succesivt ökat i och med ett stort engagemang bland många samhällsaktörer.

I den länsgemensamma strategin som antogs 2021, uppmärksammas ett antal insatsområden för det suicidpreventiva arbetet i länet som fungerar som ett stöd för samverkan i Östergötland.

I nätverket finns representanter från länets 13 kommuner, Länsstyrelsen Östergötland, polisen, räddningstjänsten, SOS alarm, Svenska kyrkan och Suicidprevention och efterlevandestöd (Spes) i Östergötland.

Här kan du ta del av mer information om samverkan:

• Länsgemensam strategin för suicidprevention (2021-2025) Länk till annan webbplats.
• Folkhälsomyndighetens nationella strategi för psykisk hälsa och suicidprevention 2025-2032 (Folkhalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Psyk-E bas är ett webbaserat utbildningsprogram om suicidprevention i praktiken. Utbildningen är avsedd att användas i studiecirkelformat i små grupper med handledning. Programmet består av flera delar varav suicidprevention är en del.

MHFA - Mental health First Aid (Folkhalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

SPiSS - suicidprevention i svenskt samhälle Länk till annan webbplats.

Psyk-E bas - introduktionsfilm (youtube.se) Länk till annan webbplats.

Kontakta samordnare Koshnaw Kocher Länk till annan webbplats. för tillgång till utbildningsmaterialet.

Utbildningar i Kompetensportalen

SPiSS - Suicidprevention i svensk sjukvård (Kompetensportalen) Länk till annan webbplats.

Suicidprevention i primärvård steg 1 (Kompetensportalen) Länk till annan webbplats.

Suicidprevention i primärvård steg 2 (Kompetensportalen) Länk till annan webbplats.

Statistik om suicid

Folkhälsomyndighetens databas om folkhälsa (Folkhalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Nationellt centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (Ki.se) Länk till annan webbplats.

Styrgrupp

Region Östergötland, Östergötlands kommuner, SOS Alarm, polisen, svenska kyrkan, SpeS. Följer det länsövergripande arbetet med suicidprevention i länet.

Länsnätverk

Suicidsamordnare för länets samtliga kommuner. Räddningstjänsten Östergötland, Polisen region Öst, Svenska kyrkan, SpeS, Länsstyrelsen Östergötland, Region Östergötland, deltagare från psykiatrin västra, centrala och östra, primärvård, somatiken, Regional utveckling. Syftet med nätverket är att samverka och ha dialog om arbetet i länet på operativ nivå.

Mental health first aid, MHFA-nätverk

Här ingår alla utbildade instruktörer i länet, både inom kommun och region. Syftet är att ha ett forum att diskutera hur MHFA utvecklas i länet.

Efterlevandestöd

Region Östergötland, SpeS och svenska kyrkan. Syftet är att utveckla arbetet med efterlevandestöd.

Hälso- och sjukvården har skyldighet att uppmärksamma barn som anhöriga så att de får den information, råd och stöd de är i behov av. Det handlar bland annat om att ge adekvat information, svara på frågor, hjälpa familjen att kunna tala om problemen/sjukdomen och låta barnen ge uttryck för sin oro och sina upplevelser.

Utbildning i BRA-samtal

BRA-samtal är en enkel, strukturerad och flexibel modell som hjälper medarbetare att informera föräldrar och prata med barn med anledning av deras anhörigskap. Syftet är att öka barnets delaktighet och handlingsutrymme.

Utbildning i samtal med barn som anhöriga - BRA-samtal (Kompetensportalen) Länk till annan webbplats.

Webbkurs om barn som anhöriga

Kursen ger kunskap om hur barn som anhöriga kan uppmärksammas enligt hälso- och sjukvårdslagen 5 kap. 7§. Du får också stöd i att utveckla rutiner och arbetssätt på din arbetsplats.

Webbkurs: Barn som anhöriga (Kompetensportalen) Länk till annan webbplats.

Utbildning inom suicidprevention

Alla som i sitt arbete eller på annat sätt möter människor som kan vara i riskzonen för suicid kan ta del av utbildningar, filmer och seminarier för att fördjupa sin kunskap i att tidigt identifiera och bemöta personer som tänker på suicid.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, processtöd för suicidprevention ger stöd och vägledning till det lokala arbetet med suicidprevention. Det kan användas både i pågående och i planerade insatser och utgår från den nationella strategin "Det handlar om livet" för psykisk hälsa och suicidprevention.

Information "Första hjälpen till psykisk hälsa ökar kunskaper och beredskapen att hjälpa" (Folkhalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

Socialstyrelsen har tagit fram ett informationsblad som riktar sig till dig som arbetar inom vård och omsorg. Det beskriver hur viktigt det är att uppmärksamma och stödja personer som mår dåligt eller överväger att ta sitt liv, och ger konkreta råd om hur du kan göra. Informationsbladet kan skrivas ut.

Informationsblad för att arbeta suicidpreventivt (Socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Du som arbetar inom socialtjänsten eller hälso- och sjukvården möter ofta personer i svåra livssituationer. Bland dem kan det finnas personer som har psykisk ohälsa och till och med tankar om att ta sitt liv. Socialstyrelsen har tagit fram två webbutbildningar som ska ge ökad trygghet i att hantera svåra samtal. Genom att våga prata om det som är svårt och lyssna på den person du möter kan du göra skillnad.

Här kan du ta del av flera av Socialstyrelsens webbutbildningar för ökad trygghet i att hantera svåra samtal med patienter som mår psykiskt dåligt, där en del kan ha tankar om att ta sitt eget liv. Genom att våga prata om det som är svårt och lyssna på den person som du möter kan du göra skillnad.

Utbildningen Förebygga suicid - om bemötande i socialtjänsten (Socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Utbildningen "Det vi inte ser" - om bemötande av personer med psykisk ohälsa inom hälso- och sjukvården (Socialstyrelsen.se) Länk till annan webbplats.

Utbildningen "Samtal som räddar liv" - suicidprevention genom meningsskapande möten (Betaniastiftelsen.se) Länk till annan webbplats.

När någon har tagit sitt liv påverkas många människor. De närmast efterlevande kan få sämre hälsa både psykiskt och fysiskt, och risken för suicid ökar. Stöd till efterlevande är därför en viktig del av ett suicidpreventivt arbete. Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har gemensamt tagit fram ett material som stöd för detta arbete.

Stöd till efterlevande efter suicid (Folkhalsomyndigheten.se) Länk till annan webbplats.

I Östergötland finns just nu ingen upparbetad rutin gällande stöd till efterlevande utan det åläggs den efterlevande att ta kontakt med primärvården för stöd. Det finns en broschyr framtagen för detta.

Informationblad om vart anhöriga kan vända sig Länk till annan webbplats.

Informationsblad för anhöriga Länk till annan webbplats.

En förälders oväntade död är bland det värsta som kan drabba ett barn. Förutom den omedelbara kris- eller sorgereaktionen kan en förälders suicid påverka barnets psykiska hälsa både på kort och lång sikt. Hälso- och sjukvården har ansvar att erbjuda stöd.

Barns och ungas reaktioner efter en förälders eller någon annan nära anhörigs suicid påverkas bland annat av:

• Deras ålder och utveckling
• Hur suicid förklaras för dem
• Vilket förhållande de hade till den som dött
• Om de var med när den avlidna hittades
• Eventuella tidigare traumatiska händelser som de varit med om.

Vanliga omedelbara reaktioner är till exempel chock, overklighetskänslor och avstängdhet. Det finns risk för allvarliga och långvariga reaktioner. Suicid väcker ofta starka skuldkänslor och självförebråelser.

Risken att dö i ung ålder är nästan fördubblad när en förälder har tagit sitt liv.